Ännu en gång har min snälla, kloka lilla häst fört mig framåt i ridningens ädla konst. Han är fantastisk! Vilket tålamod och upphöjt lugn han har intagit! Kändes otroligt bra. Slutorna (om det nu var det jag red ;-D) gick fint. Junge tyckte att det var kul och ville mest göra det hela tiden. Det är andra gången det har rått total frid. En gång är ingen gång, två gånger är en vana…. Så heter ju ordspråket och i detta fall hoppas jag verkligen det. Det känns som min lilla häst har landat.Efter en stunds ”krumelur-ridning” (jag skulle inte vilja kalla det dressyr ;-D) fick det bli lite klick och trick. Junge har lärt sig att lägga upp huvudet på min axel och lägga sin kind emot min när jag har ryggen emot. Det gillar han. Med Casino gläntar jag på locket till Pandoras box… eller som Marie frågade – Ska du verkligen lära honom att kampa? Det ligger ju något i den frågan… men det ska jag. Jag håller på att lära honom ta tag i en hundkamptross och dra emot. Han fattade snabbt och gjorde det bra. Det är ju lite lurigt - men det är ju å andra sidan bara beteenden. Det är därför jag provar och experimenterar med beteenden så att jag kan varna andra om det går åt h-vete ;-D.Sedan övade jag och Junge travkommando. Kan vara bra att ha. Lite intressant var att "naken" kunde han trava jättesakta och fluffigt bredvid mig trots att jag gick i lugn promenadtakt. Tänk vad avsaknad av tyglar, bett och människa (som rubbar balansen) gör för en liten häst!Gjorde samma sak med Casino. Han är för rolig. Med honom börjar jag kunna står rätt upp och ner, säga ”trav” och han gör det. Efter en stund ser man att fan flyger i honom och då söker sig den lilla shettisrumpan som en målstyrd robot mot mig. Jag har slutat göra affär av det och då försvinner det lika fort som det dyker upp. Det är precis som om han förstärks av att jag blir upprörd eller reagerar aggressivt på hans beteende. Det samma gäller om han biter i handtagen till skottkärran. En dag när jag mockade i hagen, testade han vad som skulle hända om han bet i handtagen till skottkärran. Man vill ju inte ha all skit uthälld igen så jag sa till honom. Efter en liten paus började han igen. Jag sa till igen . Han slutade igen men stod lugnt och studerade mig. Han gnagde igen och nu började jag inse att mitt nej utarmades. Jag får ta i ordentligt. Kastade iväg krattan mot skottkärran så det dånade. Han gjorde ett ryck, stod 50 cm ifrån och plirade. Jag testade sedan lite olika saker men resultatet blev bara att frekvensen på beteendet ökade. Jag ger mig fan på att han stod och studerade vilka reaktioner jag skulle få. Ibland undrar jag vem som tränar vem. Dagen efter provade jag att ignorera beteendet – och det försvann direkt. Det här är ju saker som man egentligen vet, men man är ju bara människa!

En bild från en båttur utanför Öregrund. Inka gillar verkligen att åka båt.

När nu har man jobbat och kommit hem. Trött och sliten idag. Det blåser små stickiga snöflingor och man är allmänt lat. Å andra sidan är det en ny dag i morgon å då j.... Jag får väl lägga in en bild på hästar som är rustade för ridtur. Den är från våren och då jag fick förstärkning av Hanna som skulle rida Casino. Om man säger som så - hon fick något att göra ;-D!

Jag på Junge och Marie på High Stock är ute och tittar på motorcross.

Jag håller på och mixtrar med min hemsida så jag har händerna fulla. I går var det tanken att jag skulle träna sök men pga akrobatiska övningar under måndagen så vaknade jag på tisdagmorgon med ond nacke, blyinfattadluva med tvingar som gick in i hjärnan och klämde åt, samt illamående. Det blev inget sök där inte. Det var horisontalläge i stort sett resten av dagen. I dag har jag varit ute och ridit i paddocken. Det är första gången sedan jag köpte Junge som jag har kunnat sitta en liten stund, kanske 20 minuter, och i lugn och ro kunna experimentera med olika hjälper utan att han kutar runt eller att jag tycka synd om honom. Det gick kalas. Han var mycket snäll och tålmodig. Lyssnade på hjälperna och visade tålmodigt -Om du gör så.....då gör jag såhär! Riktigt, riktigt roligt!Casino har ett beteende till på sin repertoar - skaka på manen. Han gör det jättebra och målmedvetet och det ser väldans kul ut. Han bläddrar igenom sin repertoar väldigt bra. Idag jobbade vi mer med träapporten och jag tror att poletten ramlade ner nu. (Jag hade använt en med för brett grepp och fått ett annat konstigt beteende förut.) Namnet börjar funka bra. Han kan stå och titta bort och vänder och kommer när jag ropar hans namn. Det får jag öva på när vi inte tränar. Under träning lämnar han mig inte en millimeter.På bilden är Casino när han är "vit". Det är han på försommaren. Ganska fräckt. Den här bilden har Marie Bergström tagit.

Här är ett par bilder när jag och Johan träffade Cazal första gången. Vi åkte ner till Skåne och träffade Cazal och mamma Adivina och pappa Zagal.Visst är han underbar!!!!

Kiro får skriva!Bilden är tagen med telefonen.