Min finska vapendragerska har lärt mig mycket. Däribland "Epäsäännöllinen vahvistaminen" , dvs. oregelbunden förstärkning på finska :-D. (Min första finskakunskap förutom Ei saa peittää ;-D.)

Förutom detta har hon varit tålmodig med mig och mycket förstärkande. Hon har också varit envis som få, och fast jag har protesterat mot vissa av hennes ideer för hennes hönor, har hon stillsamt vidhållit och jag har varit tvungen att träna mot mina tankar. Det har varit så nyttigt. Mycket av hennes idéer har fungerat strålande och någon gång har jag också haft rätt i mina farhågor. I bland är det nyttigt att testa på andra sätt än vad man själv hade gjort. Hon har också lyssnat på mina instruktioner vad gäller träningen av mina hönor. Vi har ett mycket bra samarbete!!!!

I dag baklägneskedjade vi till slutrutan. Vi satte hönan strax innan rutan med kriteriet riktning emot, sedan klick emot sedan över linjen med en fot och sedan bägge fötterna innanför. När vi fått till det lade vi successivt på A-hindret och tunneln. Det funkade mycket bra. Hönorna flög riktigt över A-hindret. Sedan var det förståss det ständiga jobbet med att få till slalom.