Direktlänk till inlägg 29 november 2007

Frispark...

Av Ann-Louise Ryrvik - 29 november 2007 08:51

...rakt in på nästa vinkling. (Heter det frispark då? ja, ja skit samma)

Jag hade i inlägget igår uttryckt mig otydligt och det var bra för då fick jag inspiration att uttrycka mig klarare =D! Livet är härligt!


Det är detta med att fostra hundar som tiken gör eller hästar som de fostrar varandra.


Jag är ingen häst och ingen hund heller. Om jag skulle försöka använda deras språk måste jag ju också vara säker att mina språkförsök uppfattas kristallklart. Hur svårt är det inte för oss att lära oss t.e.x ryska, swahili eller bara "klickspråket" som finns i några stammar i Afrika. Det är ju ändå mänskliga tungomål och vi kan gå kurser där vi får öva och övar och få det förklarat och tillrättalagt av människor som kan bägge språken.

Ni vet ju hur olika betoningar kan få olika betydelse och också hur olika ordföljd kan bli förödande. Vi vet att olika ord kan betyda olika saker i olika sammanhang o.s.v


Om vi tänker hur svårt vi har (i alla fall jag) att lära mig andra mänskliga tungomål, hur svårt ska det inte vara för oss att lära oss "hästiksa" eller "hundiska" till en förståelig nivå???? Speciellt med tanke på att jag inte ens kan skriva svenska på mitt modersmål så att andra med samma modersmål förstår =D. Det är väl också därför det blir konflikter mellan människor för att man missförstår varandra och att man i stället för att försöka kommunicera och förklara blir man arga på varandra. Utgår man från att andra "djävlas" eller är otrevliga så är det snart öppen konflikt. Samma med djuren. De förstår inte - vi blir arga för att de är olydiga - vi blir aggressiva och får sedan ett fientligt svar från djuret.


Tänk också på kroppsspråk. Hur ofta missförstår vi inte varandras kroppsspråk? Man tolkar in och läser av. Bara detta med hur långt man står ifrån varandra när man pratar skiljer sig åt på olika delar av jorden. Då är vi ändå återigen samma art.


Nu menar jag inte att man ska strunta i djurens kroppsspråk. Det är bra att ett hum om vad det kan innebära, däremot kan vi vara säkra på att vi ofta missförstår och missförstås.  Har man filmat djur och tittat på det i slow-motion så kan man se många subtila sekundsnabba signaler som gör att hela innebörden blir något annat.


Med utgångspunkt från detta resonemang anser jag att det är fel att gå på djuret, för att det är missförstånd det är frågan om. Klickerprinciperna funkar på alla med ryggrad och det är väl därför djuren blir så lätta att träna. De förstår/fungerar i strukturen. Vi har ett språk som vi kan kommunicera med och som gör att vi kan mötas på en arena som likvärdiga individer. Vi provar oss fram till vi uppnår samförstånd.

Tja, så tänker jag....



 
 
Tina

Tina

29 november 2007 11:28

Ytterligare ett lysande inlägg. Du har så rätt så. Hur sjutton ska man kunna prata hundiska när det blir så mycket missförstånd på svenska.
Tina

http://workinglabs.wordpress.com

 
Ingen bild

eiram

29 november 2007 14:33

...å som en sån sak att folk har frågat en om en kommer från ett annat land(norge)när en råkat öppna truten nån gång och råkat yttra nåt dialektalt...eller att man ofta kan ha väldigt olika humor...en del blir ju pisst för inget(i MIN värld-inte i den pisstes värld!)...och jag antar att det är för att man missförstår....det är väl därför det finns krig?gillar det där med gränslöst språk mellan djur och människor...nöten att knäcka mellan människa till människa blir nog svårare...;-)

 
Ingen bild

Caroline cc

29 november 2007 14:39

Det är väl alltid bra att försöka mötas på samma nivå oavsett vilken den är på.o)

 
AK

AK

29 november 2007 16:42

jag sätter min tilltro till att djuren är de som är bra på språkförståelse, och då främst kroppsspråk..som ju även vi mskor använder i stor utsträckning. Att jag skulle kunna lära mig använda hundars eller hästars komplicerade språk känns ganska avlägset ;-) Alltså är det bättre att jag lägger energi på att hunden/hästen ska förstå mitt språk, inte tvärtom.

http://bacillen.wordpress.com

 
Ingen bild

Lin

5 december 2007 07:35

Jag tycker verkligen att klickerträningen är så som du beskriver den.
Upplever att man arbetar med hunden på samma arena som du skriver.
Det är nog därför det känns fantastiskt.
Ett eget ljudlöst språk som förstås över artgränse!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Ann-Louise Ryrvik - 21 januari 2015 16:47


  Nu är första "spadtaget" taget och de gamla husen är i förvandling... Snacka om renoveringsobjekt!   ...

Av Ann-Louise Ryrvik - 17 januari 2015 19:45


  Kompis the Cat! <3

Av Ann-Louise Ryrvik - 17 januari 2015 08:38


     

Av Ann-Louise Ryrvik - 16 januari 2015 21:23

  Denna vecka har det varit etapp 2 på instruktörsutbildningen i Nose Work. Jättekul.  Det var kul att träffa alla igen och se deras utveckling och höra deras berättelser om sina testelever och deras framgångar. Sedan förra träffen har vi fått tr...

Presentation

Fotoutmaningen 2015

 

Kategorier

Fråga mig

88 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5
6 7 8 9
10
11
12 13 14 15 16 17
18
19 20 21
22
23
24 25
26
27
28 29 30
<<< November 2007 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästboken!!!


Skapa flashcards