Salle sprang runt en del på kvällskvisten och bjöd på en fin show. Jag borde ha fått massor med urläckra bilder, men icke. Alla blev suddiga. Nu står jag inför frågorna; Är det bara mitt fel? Är det fel på kameran? Är det fel på objektivet? Ska det vara så här?

Det är i alla fall himla tråkigt, suck och stön. Ni får hålla till godo med de minst suddiga....

Enda något så när.

Blixtögeelände

Närbild.

..... bara hästar och hundar.

Här är torrt som i Afrikas öken, men blommorna trotsar ännu detta. Jag försöker att dansa regndans några gånger per dag  och ibland hopar sig molnen hoppfullt.  Men tyvärr orkar jag väl inte tillräckligt länge (pga dålig kondis), för hipp som happ skingrar sig molnen och solen lyser lika obarmhärtigt som förut. Marken krackelerar, gräset blir brunt och vissnat och jag kan nästan se hur djurskelett vitnar i hägringarna. Som tur är håller brunnen sig stången, så vi och fyrfotingarna får det vi behöver. Blommor och gräsmatta kommer i andra hand.

Ibland är det tur att man är lite seg. Jag hade planerat att plantera fruktträd och bärbuskar nu på våren, men det blev inte av. Tur var väl det för annars hade väl allt torkat bort. Nu är det höstplantering som gäller.

Digitalis purpurea

Poppius.

Poppius blommar enastående på utmarken. Synd att det inte riktigt syns på bilden hur magnifik den är. En härlig ros!

Pion.

I dag kom käre hovslagaren. Det är en mycket viktig person i samband med hästägande. Vad gjorde man utan hovis?!???

 Junge får fixade fötter. Stilstudie höger.

Stilstudie vänster.

Casino får också behandling. 

Söting.

Allting har en ända, men denna bild har två....

 Min stora kärlek. Min vackra sagohäst. Min trygge vän.

Lite busbilder på Essie, Puppis och Inka (alltid lite bakom ;-) ).

Skärpa? Vad är det?

Det var ett fasligt gnäggande från hagen på andra sidan ravinen i dag. Jag funderade på vad som hade hänt och gav mig dit.

Det visade sig att grannen hade tagit hem två av sina ston (trodde jag) som varit på bete. Dessa stod nu och flörtade med pojkarna. Mest uppspelt var Salle. Det komiska är att om han skulle ha kommit till måste han ha stått på knä för stona är små, små shettisar....

Flört över gränserna.....

Pung-ungarna spejar.

Man tager vad man haver.....

Jag stack dit för att ta lite bilder och kolla att det inte var några skador på staketet. Då fick jag se..... det som jag trodde var ett sto visade sig vara en hingst! Det var en hingst och ett sto som grannen hämtat hem... Stoet brydde  sig inget men hingsten stod och kikade och gnäggade. Fniss, fniss. Med andra ord verkar killarna vara minst lika förtjusta i hingstar.

Stoet visade sig vara...en hingst.

Hmmmmm...

Tjohooo....

Det var en del ståhej och gnägg, men när väl shettisarna började äta så slutade pojkarna att bry sig om dem också. De kutade i stället hem till Junge och Casino som var kvar på andra sidan ravinen.

... bilder jag snott (med Emelies tillåtelse) från Emelies blogg http://kawa.bloggagratis.se/. De blev så bra!

Emelie och hennes Lady Garcia.

Johan-Prinsen leker med Emelies söta dalmatiner, Inka.

- Kom igen då! Ta den om du kan!

Barn med hund - kan det bli roligare?!???

Puppis är en härlig hund! Det är mycket go i honom och det är upp till bevis om jag är chaufför till allt detta:-). Än så länge rullar det på fint.

Jag kan tycka mig se att det finns a lot i honom. Både skärpa, försvarslust och en stor portion jävlar anamma. Min utgångspunkt är att han inte ska hamna i situaioner där han måste ta till dessa egenskaper, eftersom jag tror att de skulle kunna utvecklas och resultera i att han skulle kunna bli en skrämmande hund.

Tyvärr är väl inte alltid omgivningen med på samma tåg. De ser inte de små tecknen på vad som finns i honom och skulle nog gladeligen försätta honom i situationer tex spela upp honom och sedan bli förbannade för att han är jobbig och säga till. Inte bra. Därför får han och de andra hundarna helt enkelt tillbringa tid i hundgården när vi har besök där det finns en risk att gästerna går in och korrigerar. Hade de lyssnat och gjort som man sagt hade det inte varit några problem, men vis av erfarenhet är det inte så.

Jag tror att en sådan hund bara skulle höja konfliktberedskapen vid varje konflikt och trots att man "tar honom nu" skulle han en dag ställa frågan "tar du mig i dag också?" Det är inte roligt med 40 kg hund och med tänder med många hundra kilos tryck i.....

Samma gäller lek med andra hundar... Några taskiga erfarenheter och han skulle bli en fullfjädrad fighter som vuxen. Nu får han leka med mina andra tre och någon enstaka speciellt utvald individ. Som jag ser det är risken för stor att något skulle gå snett.

Nu låter han kanske som en hemsking, men det är han inte. Han är superkanon och det är det jag hoppas att han genom rätt coaching ska förbli......