Ibland råkar man tänka lite. Jag brukar hävda att den enda gången jag tänker är när jag står i duschen och då förstår ni hur illa det är. I övrigt är jag retningsstyrd. Det finns inget igår och inget i morgon bara idag och just nu. (Detta kan ställa till det ibland när man inser att man skulle ha varit någon helt annan stans egentligen ;-P.)

Nu har jag dock funderat lite.

Upprinnelsen till detta var när jag i söndags tog en promenad med Cazal tillsammans med Caroline (och Inka pinka som helt plötsligt kom ikapp oss och också ville följa med). På hemvägen mötte vi en bil på grusvägen. Bilen stannade och tjejen som körde drog ned rutan. Hon tyckte att Salle var fin och frågade lite om honom. Hur stor blir han? Tja, jag vet inte... Jag är inte så bra på detta, men de som kan mer säger att han kommer att växa en bit till bl.a bl.a bl.a

- Kan du inget om hästar??!?!! undrade hon med stor förvåning, typ chockerad, med ett stänk av förakt.

- Tja, sa jag. Jag har ridit och haft häst till och från i 25 år, men det innebär inte att man kan någonting.

- Varför har du hingstar då? undrade hon då hon hade svårt att släppa min okunskap.

- Tja, det är vi många som undrar fnissade jag och tittade menande på Caroline.

Det visade sig att tjejen i bilen hade haft unghästar tidigare och tänkte ev. skaffa en ny. Så började Salle ropa och trampa lite. Tjejen såg rädd ut och drog snabbt upp rutorna och bilen började rulla. -Det blir inte värre än såhär försökte jag säga, han svarar bara Loke som gnäggade där borta. Men bilen åkte. Jaha så är det med rädsla, kunskap,ödmjukhet o.s.v

Jag fick lite att funderar på....

Varför har man hästar? Varför hingstar? Vad är att kunna? Vad är att kunna rida?

Jag har häst för att jag gillar hästar. Största glädjen för mig är när alla lever tillsammans i harmoni. (Som i söndags då två hästar gick lösa i trädgården bland hundar katter och barn. Alla är trygga och uppskattar varandras sällskap. Vill vara tillsammans! Det finns tillit - mitt favvo ord just nu - och trygghet.)

Min definition  på ridning varierar. En basdefinition är att kunna sitta på en "normal" häst i alla gångarter, kunna svänga, gasa och bromsa. Med den definitionen kanske jag skulle kunna säga att jag kan rida. Den höga definitionen är den klassiska dressyren och idealbilden för mig är Anja Beran. Jag ska försöka sträva efter att bli så skicklig ryttare som möjligt, men jag vet att jag varken kommer att komma i mål på den höga definitionen och jag är inte ens säker på att det är ett väsentligt mål för mig. Relationen är viktigare för mig än en, om än så vacker, levad eller vad det kan vara frågan om.

Varför hingstar? Varför inte? Det är inget självändamål. Jag gillar killar och eftersom hästkillar är födda med kulor tycker jag att dessa ska få vara kvar där om det inte ställer till för mycket bekymmer. Det hade nog egentligen inte blivit hingst/hingstar om det inte börjat med att jag skaffade Salle, som är P.R.E. Inom den rasen har man traditionellt behållit hingsten som hingst, och det är hingstarna man rider på.  När v'l Salle var här så rullade sedan "kulorna" in ;-) fniss.

Skulle det bli för besvärligt så ser jag inget nederlag eller katastrof i om jag måste kastrera en eller flera. Jag räknar nog med att jag måste det också.

Summa sumarum; Begreppen är odefinierbara som jag ser det. Jag kan tycka att en ryttare som rycker och sliter i sin häst och som krullar ihop den i en extrem, ohälsosam, form inte är kunnigare än en "glad amatör", även om den "kunniga" har ridit i 100 år och ridit in 1000 hästar. Det är inte kvantitet utan kvalite som är väsentligt.

Vad tycker ni? Kanske någon som kan hjälpa mig med en annan definition eller bidra med någon tanke...

Höstgentiania med bladen av en kaukasiskförgätmigej i bakgrunden.

Nu var det då dags. Dags att verkligen fokusera och starta lite verksamhet med Salle och Milou. Traskade ner till paddocken med lång tygel, spö och grimma. Det var så jag hade tänkt mig att börja...

Som jag skrev i förra inlägget så kan jag inget. Jag har inte kört in eller ridit in någon häst förut, men med lugn, förtroende och goda rådgivare ska vi nog fixa det. Kanske kommer jag att lära in vissa saker fel..... Kanske kommer jag att glömma vissa saker... kanske kommer det att ta lång tid, men jag ska i alla fall inte göra våld på hästen eller ha för bråttom. Dessutom är det väl inte målet utan resan som är mödan värd.

Tänkte börja med att låta Junge göra lite först, trots att han är ofräsch, men med tanke på hans ålder och status. När jag öppnade för att släppa in honom trängde sig alla in. Vi vill också vara med! Nåväl vi leker väl lite allmänt då. Alla knatade omkring lösa. Det växer lite gräs i kanten som de började smaska på. Alla utom Salle. Han ville leka med matte. Vad det blev "tränat" var att skritta, repektive trava på kommando och stanna på Ptroo. Tränade också lite på att ställa mig precis bakom rumpan och be hästen gå framåt. Det gick fint. Tyckte att det var bra att han var helt "naken" för då kan man inte göra något mot hans vilja.

På kvällen fyllde jag på i lösdriftshuset med en pall torv för snart kommer väl halmen och då måste den vara på plats i botten. Hästarna var naturligtvis med här också och hjälpte mig att öppna torvbalar och stampa ut dem, samt rulla ut dem förståss ;-). Passade på att lägga tomsäckar över ryggen på hästarna och det gick fint. De prasslar ju bra och är lite styva och flygiga. Klarar de dem, klarar de mycket och det var inga problem - tillit!