Var precis ute och kollade till pojkarna. Allt var frid och fröjd. Loke och Salle som två tummar i samma r-v. Milou är med i grabbgänget. Junge och Casino funkar naturligtvis perfekt.

Enda orosmomentet just nu är Salles upprördhet över att Casino inte är hos honom och han inte har någon kontroll... Bara han inte tar sig in till Junge och Casino, för då kommer Loke med in och Loke och Junge ..... ja ni vet....

Måste förstärka staket och dra på extraström i arla morgonstund. Undrar om man törs sova tills dess....

Nu när jag kikade på Salle i hans upprörda tillstånd, så såg jag något jag inte sett tidigare.. hans hals har fått en buktning som inte funnits där förr..en hingsthals håller på att göra antåg. En sån där barock.... Matte blir knäsvag.

Än har jag klarat mig. Jag tror att vitpepparn hjälper. Mådde tjyvens i går kväll, men det blev inte värre än så. Kan det vara så väl?

Johan var hemma i dag fast han var frisk. Han ska ju inte gå till skolan förrän efer 48 timmar så då får man passa på att utnyttja honom ;-). Det fick bli till att välja några föremål som jag inte hållt så mycket i (därav diskborsten ;-), valla en korridor och lägga ut föremål. Det gick fint.

Första uppletet körde vi i skogen. Det gick bra. Puppis har haft en tendens att stanna till 15 m ut och tänka en stund (han tänker inte så snabbt) för att sedan blåsa vidare. Han har dock mognat för nu bar det iväg direkt. Bra.

Sedan fick det bli ett upplet på gärdet. Johan gjorde sitt jobb eminent. Han är lustig Pupp. Normalt sett så får han inte se när det vallas och läggs ut, men jag måste stötta och dirigera Johan. Ändå vet på något sätt arbetsordningen. När Johan går ut så lägger sig Pupp och tittar på. Helt tyst - inget gny eller gnäll. (Jag har alltså inte bett honom lägga sig.) När sedan jag börjar gå mot rutan skuttar han upp och så på´t. Hoppas han behåller sin tystnad.

Detta med att han lägger sig i förväntan har han från födseln...

Ett av Johans utvalda föremål ohanterade av mamma - diskborsten =D ha ha ha... Nejdå, den har legat ute och är egentligen till hästarnas sommarvattenkar. Förutom diskborste var det kamerafodral, skosnöre och en hockeypuck.

Efter Puppletet på förmiddagen hade jag haft som plan att hinna en vända med alla hästarna + ett Pupplet till. Innan jag skulle ta tag i hästarna gick jag in, drack en kopp kaffe och tog en del samtal. Mitt i ett samtal tittar jag ut och ser Junge komma springande i hagen. Normalt är det då Salle som är efter.... men det var Loke!!! Va i he-vete! Jag fick snabbt avbryta samtalet och bege mig ut.

Jag tänkte hämta Loke och stoppa tillbaks honom igen i sin hage. Att han kommit ut berodde på att jag missat att sätta på strömmen och han hade pressat sig in genom den tunna tråden mellan hagarna. Det gick väldigt lugnt till bland alla hästar bara lite pip och nyfikna spring. Jag fick en idé kanske skulle det vara bäst om sjuklingen Casino och konvalecenten Junge gick tillsammans i den lille hagen och att pojkarna gick i den andra. Hmmm...

Jag gjorde så och har hållit dem under koll sedan dess. Det verkar få fint peppar peppar.... Om jag är inne hos pungungarna så kommer de fram, gosar lite och sen sticker de iväg igen för bus. Hittills har det inte varit något som helst obehagligt även om de stegrar sig bredvid en. Det är så sansat och behärskat. Ibland springer de som furier och då blåser de förbi mig tämligen nära, men jag känner att det är under kontroll. Måtte, måtte det gå bra och att alla är hela och lever i morgon.... och att de är kvar INNE i hagen också. Nu är elen på i alla fall!!!!!

Håll tummarna!

Pungpojkar 1

PP2

PP3

PP4

Vacker pålle! Gillar hans "nya" ögon!

Lika barn leka bäst??? Något har de gemensamt i alla fall....

När jag ändå är inne på ordspråk så bubblar en massa upp. Jag är egentligen ett big fan av ordspråk. Kan bara inte låta bli några till... några gamla godingar och en kanske nyare.

Jag anar mossiga ugglor!

 var det Refaet el Sayed?

Här ligger en gravad hund!

 var det Refaet el Sayed också?

Jag håller hellre hov - än jag håller hov!

myntat av en vän som slutat vara hovdam

(- Jag tröttnade på att fläkta!)

Detta går bara inte! Det tar alldeles för mycket tid med detta bloggande och kommenterande. Jag hinner inte med mina älsklingar och det är det inte värt. Det är kul ett tag, men tar för mycket ork och dessutom leder det ingenstans. Meningslös tidsspillan!

Loke var t.o.m lite pissed på mig nyss när jag kom ut. Jag skulle mocka och kasta till hästarna lite hö. Han tyckte antagligen att han fått för lite uppmärksamhet de senaste dagarna och var tämligen pushig. Tog grabbatag i jackan (inte ovänligt) och höll mig kvar. Hade han varit ett barn hade han lagt armarna om benet på mig för att hålla mig kvar. Hjärtskärande!

Så i morgon (eller snarare idag snart 01.00) får det bli mer ordning på torpet och slutbloggande i detta ärende. Tillbaka till blommor och bin och en och annan ytlig hund och hästrapport. Hej, jag är hemma igen Ylle :-)!

Puss på er alla som varit engagerade!

Jag vill avsluta med två visdomsord;

Var och en skäms för sig!

sagt av Zonja - klokast i världen

och

Där som sädesfälten böja sig för vinden - står en jävel där och böjer dem tillbaks! 

Kär gammal studentsång

Uj vad stämningen härpå bloggen varit tung, seriös och intressan ett tag.... Känner att jag måste lägga in något galet - en bild på någon knäpp häst.

Den har varit med förut, men är värd att visas igen :-).

Jaha, det verkar som att jag får ta tillbaka aversiva bloggare som mitt epitet. Besviken! Jag har då aldrig i hela mitt liv fått något om bakfoten så till den milda grad att jag t.o.m hittat på ett eget begrepp, men jag kanske har blivit helt förvirrad. Varför skulle jag ens ha kommit på tanken utan hjälp!?! Den ene säger det ena och den andra säger emot.

M.a.o kanske jag bara kan kalla mig "aversiv klickertränare", men det är inte så illa det heller. Det har också inneburit en väckarklocka att man kommer att vara försktigare i sitt dömande mot andra träningsinriktningar. Det är ju en välgärning. Då har jag ju gjort något gott:-).

Skit samma egentligen om vad jag är och hur jag uttrycker mig. Jag tycker att de senaste dagarnas diskussioner har fått fel fokus. Eftersom vi alla brinner för djurens välbefinnande undrar jag var argumentationen är i sakfrågorna, de borde kanske vara prioriterade då.

1, Tänkte på mina utdrag ur Ruff Love. Där finns inga stora reaktioner varken för eller emot. Det hade varit så roligt att höra lite mer argument för att kontrollera mer av hundens privilegier både på vuxen hund, valp och problemhund. Kanske också höra lite flers skepsisism. JAG tycker att det är en viktig fråga.

 2, Diskussionen huruvida hunden kan göra fel eller inte, är i stort sett utan kommentarer kring det.

3, Dagens inflik är kring detta med ångest och undvikande av stress.....

Så här har Maria Y översatt på sin blogg. Ur SGs Shaping Success

"Förhindra stress

Din time-out position eller time-out platsen ska vara kopplad till mer förstärkning än bestraffning, och ska varieras för att undvika ångest. Du vill inte att hunden ska bli orolig över att bli tagen i halsbandet eller skickas in i buren. Därför måste du se till att värdeladda time-out platsen eller positionen - INNAN du använder den som en bestraffning. Kom ihåg: du vill ha en förändring i hundens beteende efter time-outen, du vill inte ha en tillplattad hund. Kom ihåg att variera vilken time-out du använder. Om du alltid ber hunden lägga sig som time-out, kan hunden bli ängslig andra gånger du ber den lägga sig."

Någon som reagerar över något?

Den alltid lika ambitiösa och duktiga Maria Y har översatt och publicerat ur Susan Garretts bok Shaping Success. Du kan läsa det här. Jag hade kroknat innan jag kom till sista delen måste jag erkänna. (Hoppsan här hittade jag ett syftningsfel! Jag menar naturligtvis att jag kroknat på boken inte på Marias inlägg. Tillfört 13/1-09) Ruff Love var lagom tjock ;-). Hann förresten inte läsa resten heller för det var då allt drog igång här.

Här kan man se exempel på den skillnad som jag försökte förklara i det ursprungliga inlägget om Affirmativ träning.

Så här skriver SG utdrag ur Maria Ys blogg;

"  Uteslut förarfel
Om det finns minsta risk att det var du som gjorde ett misstag, använd inte time-out! Om det är du som gett hunden vilseledande information, t ex med ditt kroppsspråk, så, är det orättvist och stressande för hunden att bli bestraffad. Det kan dessutom försämra er positiva relation."

Det är bra. Mycket bra tänkt och formulerat.... MEN skillnaden är att jag anser att det ALDRIG kan vara någon annat än "förarfel". Om hunden gör något annat än vad jag hade tänkt så är det MITT problem. Jag har inte motiverat den tillräckligt. Jag har inte förklarat tillräckligt tydligt eller jag har inte lagt upp träningen på ett tillräckligt bra sätt. Hunden kanske inte är mogen för just den övningen. Hunden kanske inte är lämpad till det jag har tänkt. Hunden kanske har andra saker i sin mentalitet som gör det omöjligt o.s.v. men det kan ALDRIG VARA HUNDENS FEL. Den har ju inte bett om träning och hunden gör alltid rätt ur sitt perspektiv.

Eftersom JAG har den åsikten, så väljer jag att fokusera på positiv förstärkning (belöna) och extinction (utsläckning). Sedan att andra kan ha andra åsikter och göra på andra sätt är ok för mig!

Det är därför jag skrev mitt första inlägg om affirmativ träning och att jag ville förtydliga hur jag ser på min träning......