Här kommer ett litet inlägg av det mer personliga slaget. Ni får stå ut eller skrolla vidare....

I fredags morse drog jag förväntansfullt iväg till Stockholm. Det skulle bli värsta roliga helgen. Tre dagars Piet Bakker med Ohr som arrangör som vanligt och ett härligt bröllop...... Jag kom iväg lite senare än jag tänkt eftersom jag lämnade Johan på skolan innan plus att jag skulle ta sista diskussionen med paddockbyggarna m.m Det var ju lugnt om jag kom kring lunchtid eftersom jag skulle vara där i tre dagar.....

Jag kom fram efter lunch och möts av en fantastisk Piet Bakker och ett undebart ekipage. Blev nästan tårögd när jag såg hans förhållningssätt till hästarna och ägarna. När man kände den avslappnade och vänliga andan. Så inspirerande, så positiv, så full av energi och så full av genuin kärlek till hästen som väsen. Vilken fantastisk man!

Engagerande och inspirerande.

Piet tog också tyglarna ibland. 

Harmoni.... 

Efter dagens slut begav jag mig till hotellet mycket nöjd och förväntansfull inför två dagar till med Piet Bakker och långa tyglar. Väl på hotellet väntade jag en stund på att "gubben" skulle anlända. Jag kikade runt i rummets informationsbroschyr och hittade värsta menyn.... Botaniserade där bland div. fantastiska rätter och fastnade mest för löjrom från Kalix till förrätt, smörstekt piggvar med skummad skaldjurssås serverad med morotsterrine och ramslöksmajonäs till varmrätt och en vaniljparfait med jordgubbar och karamellsmulor till efterrätt. Vi skulle passa på att käka lite gott och ta ett glas vin nu när vi var helt själva!

 När gubben kom var jag så hungrig att vi inte tänkte, utan skuttade ner i restaurangen. När menyn kom fram insåg jag att det naturligtvis var fel. Här var bara pubrätter(Dessutom var menyn felstavad på flera ställen.).. Ni vet någon typ av hamrad, friterad köttbit och med bearnaisesås och pommes. Strunt samma. Bukfylla. Vi var jättehungriga och hur fel kan det bli mer än tråkigt....Inte ens värsta korvmojen kan missa. Det blev fruktansvärt. Min köttbit var grillad i fänkål och hade fänkålssås.... Otippat och otrevligt och snudd på oätligt.  Samma med gubbens lövbiff. Ölen var dock go. Efter att ha ätit med visst våld, tog vi oss en promenad och hittade stället dit den härliga menyn kom ifrån. Värdshuset Lasse Majas! Attans vad irriterande. Nu var man mätt på otäck mat och så fanns värsta chansen att äta något riktigt gott.... Dessutom var inte prisskillnaden så stor trots kvalitetskillnaden....

På lördag började vi fundera över logestiken. Hur skulle det gå att fixa så jag var på Johannesberg, Peter på Hötorget och att vi på em skulle befinna oss på Lidingö med en bil. Till krångleriet tillkom också Stockholms maraton som stängde av stan hela dan... Det skulle bli en besvärlig sak att ta sig ut. Det slutade med att vi fick rodda om allt. Vi bytte hotell så vi bodde på samma ställe som alla andra ute på Lidingö och åkte ut dit tidigt på förmiddagen innan allt stängdes av. Nu var det till att piffa och puffa, drick öl, och förbereda sig. Dagen till ära hade jag klänning. Det var decennier sedan sist, men vad gör man inte. För att inte bli för "stiff" hade jag hittat såna remrskor med helkorkklack och en virkad sjal på Esprit.

Sen följde en fantastisk eftermiddag med buss till kyrkan, fint bröllop, båttur från den tillbaka till Brevik och sedan värsta middagen.  Allt var lovande frid och fröjd.

Här sägs det JA!

Stiligaste brudparet.

Påväg ombord på båten.

Grummeön typ....

Enda bilden "gubben" tog. Hmmmm... Fast bättre att han tog på mig än att han tog på någon annan ;-)

Kenneth alltmer lik Aschberg eller Il Duce....

Vad tror ni hände sen då? Bröllopsfesten började bra, med god stämning och trevligt sällskap. Jag satt och pratade med min bordskavaljer litegrann vilket innebar att jag vred på nacken en del. Jag fick också vrida mig för att lyssna på några tal....Strax efter förrätten var jag färdig! Jag tål inte att vrida på nacken och vet det ju, men tycker att det inte skulle vara så märkvärdigt. Men jag blir heldålig. Jag blir illamående, som åksjuk...och ledsen försåss. Fick byta plats och försökte hålla mig över varmrätten eftersom jag var hungrig som en varg (eftersom det inte blivit av att äta sedan frukost, bara en del champagne och tre snittar). Det var ändå kört. Klockan nio fick jag gå och lägga mig på mitt rum (tur att vi bytte hotell) och där låg jag sedan och kved och spydde. Gubben tittade till mig med jämna mellanrum med efterrätt och tårta, men jag kunde ju inte äta. Så höll jag på fram på söndagförmiddag, innan jag kunde samla ihop mig och ge mig av hemåt. Att ta sig ut till Johannesberg var kört. Jag mådde så illa även i bilen så det var guds försyn att jag tog mig hem.

Nu sitter jag här hemma, ledsen och snuvad på en intressan helg och en fantastisk bröllopsfest, med ond nacke och domnande armar och händer.

I morgon ska jag till farbror doktorn och se vad vi kan hitta på.....