Efter rejäl influensa och tandvärk är jag äntligen på benen och i farten igen. Jag har mer eller mindre varit skral sedan jul. Nu har influensan gått över och i går var jag till tandläkaren och fick rotfyllt min onda tand. Hurra!!! Livet och kraften återvänder.

Det var ett tag sedan jag skrev något inlägg och mycket har hänt. Mina sadelfunderingar har gjort några vändor. Först var jag nästan säker på att jag skulle ha Barefootsadeln. Sedan blev jag tveksam och nästan säker på att jag skulle ha en Deuber & Partners Renaissance med ställbar ultraflexbom. Fick lägligt låna en sådan av Marie "Eiram". Schysst! Snälla sadelutprovaren kom ut och vi kikade tillsammans. Efter mycket tänkande, grunnande, vridande och testande enades vi; jag, sadelutprovaren och inte minst Loke om att Barfootsadeln ändå var bäst. Det var flera faktorer som talade för det men främst att det kändes bättre i den och att Loke rörde sig bättre i den. (Det lilla det är fråga om i vårat fall - lite skritt och lite godis  :-). ) Det känns som om den bomlösa sadeln inte kan bli så fel, medan bomsadeln kan bli urtokig om den inte ligger bra.

Nu kommer jag att rida i den bomlösa ett tag tills Loke är mer riden, kanske ändrat sin rygg lite mer och jag känner behov av en annan. Då ska jag ta med Loke till Hellekis och Christoffer och få titta igenom fler sadlar och med ögon från någon som kan den typen av sadlar ordentligt. Dessutom kan man kanske rida lite mer, än hasa några steg i skritt, och på så sätt avgöra vad som är bäst.

Hoppla, hoppla... ;-)

Idag har det också blivit en liten stund på Loke. Det är mest fråga om att jag sadlar, han kommer och ställer sig intill pallen, jag sätter mig på, hasar mig tillrätta, hoppla hoppla, han går några steg och får lite godis. Går lite, äter godis, går lite, äter godis och sen hoppar jag av.   

I dag trodde jag att jag skulle få värsta åkturen. Hästarna var HELGALNA och rusade runt i sporrsträck, stegrade, sladdade och for som jag vet inte vad. ALLA var såna. Det blåste ganska bra och det var bus i luften... Jag tog in Loke i paddocken, sadlade och hoppade upp. Han var så snäll. Trots att de andra for som tättingar i full galopp runt paddocken  höll han sig i skinnet. Tack o lov, annars hade jag flugit som en vante :-).

När vi var klara och jag var på marken igen så lekte vi lite så han fick härja lite i alla fall. Han gillar verkligen att busa "vilda hingsten-leken". Den går till som så; jag backar undan, så vi står mitt emot varandra. Vi tittar varandra i ögonen, hukar like och sedan.... exploderar vi :-). Han hoppar jämfota, vevar med frambenen, stegrar och skuttar. Jag tjoar BRAAAAA!!!! och då kommer han rusande in till mig och får godis. Vi står och kelar lite och sedan börjar vi om från början. HELTOKIGT tycker ni säkert. Kanske t.o.m idiotiskt. Men faktum är att det känns som ett sätt att behålla power i honom nu när han är kastrerad. Detta blir hans stund att vara vild och showig vilket han inte vågar bland pojkarna i hagen. Det intressanta är också att så fort jag sagt bra, så kommer han in och är helnöjd och lugn :-).

Det är såna här skutt han far runt med. (Gamla bilder från i somras förstås.)

Tjohoooooooooooo!!!!!

Efter Loke fick Salle en liten sväng på lina också. Bara lite skritt i varje varv, byte av varv och lite trav. Det var ett tag sedan sist så vi tog det lite lugnt. Han var riktigt duktig tycker jag. Efteråt fick han göra några lägganden och sättande och det tyckte han var trevligt. Gott om praliner förstås :-).  

Plats! =D

En sittbild jag tog som är så ful att jag bara måste publicera den =D!

I övrigt är det härligt att se att Loke och de andra pojkarna kommer bra överens. Det är helt avspänt dem emellan och Loke har nu ett gott utbyte med de andra. Hoppas verkligen att det varar även när testosteronet stiger till våren.

De forna fienderna är nu vänner...

Loke och Cazal i höhäcken...

Fnasket kliar näsan på höhäcken...

Sötaste Milouchen :-).

Tack å hej från oss i Skogen!

Me and my boys....