Måste lägga in lite bilder från förrgårs träning med Zack, för jag är så stolt över honom.

Vi åkte till Ursand. Min plan var ett grusspår, men först lite upplet. Både för att få lite liggtid och för att han mer ska vara i lagom energinivå för grusspår. Han är ju inte så erfaren än.

Uppletet gick okey. Jag hade gjort lite knasigheter själv, men vad gäller Zacks insats var den oklanderlig. Efter uppletet skulle vi gå spåret.

Zack spårar på......

Jag hör att det kommer människor och en hund och sätter Zack.  De går precis vid spåret. Trots att jag ropade hej och bytte någon fras med dem så satt han lika coolt men uppmärksamt kvar.

Trodde nog ändå att det skulle vara kört beträffande själva spåret nu.

Jag tittade på Zack som tittar på mig. Äh, vi fortsätter och ser vad som händer....

Och tur var väl det! Döm om min förvåning när han bara doppar nosen i marken och fortsätter

spåra som om inget hänt.

När vi kommer ut till vägen så är de bara 15 m från oss åt vänster. Han gör en snabb titt och fortsätter sedan, tar svängen åt höger....

och med en jäkla röta så ligger pinnen  strax efter där (syns på bilden strax framför Zacks nos).

Vilken tur. Snabb utdelning på rätt beteende!!!

Gappayboll - det är livet det!!!

Så glad och stolt jag var över min vovve! Precis den egenskap som jag gillar hos en hund. Att analysera situationen - vad är läge att reagera eller agera mot - och jobba vidare. Helcool. Precis på samma sätt skulle gamle släktingen Kiro agerat. Och jag älskar det!!!! En hjärna som sorterar i energin....

Blev så inspirerad att jag bara var tvungen att ta ett till. Det gick ännu bättre vad gäller själva spåret. Kändes väldigt stadig, stabil och poletten har verkligen trillat ner.

Sadlar, sadlar, sadlar... Vilket gissel detta är. En så viktig detalj och samtidigt en så svår detalj. Den ene säger si och den andre säger så. Mina gamla hästar har varit "begagnade" och har haft sadel med på köpet. Med mina småttingar har det varit mycket funderingar. Hade man haft egen sedeltillverkning kunde man ha måttbeställt åt dem alla för att beställa nya när de ändrar sig i kroppen. Nu har man ingen sådan resurs, så man får fundera lite på hur man ska göra och vad man ska välja.

Numer har jag förstått hur viktigt det är med en passande sadel. Förr hade man inte kunskapen. På de första hästarna man red hos folk var det sadlar som lades på vilken häst som och t.o.m på senare tid när man red lektion så var man i en "duktig" grupp där en del hade egna sadlar med sig som man lade på den häst man fick. Är inte det fantastiskt? Va!?

Efter mycket velande hit och dit, bollande med Jeanette på Stall Rustorp och testande av olika sadlar beslöt jag mig för att köpa en Chezz Iberico. Den har ingen superkvalité men det är inget fel på funktionen, man hamnar i en lodsits i den och den är billig. Det får bli en (antagligen) temporär sadel tills jag hunnit rida mer, hästarna ändrat sig och jag verkligen vet vad jag vill ha. Jag har tex varit inne på en Schleesesadel. Funderar också lite på att skicka ned min älskade Deubersadel och få dem att sätta justerbar bom i den. Jag har nog inget att förlora på det. Den passar inte Loke och den passar inte Salle. 

I vilket fall fick jag fatt i en Cezz Iberico. Visserligen naturfärgad mocka (eller kanske det kallas råläder) men ändå. Den fanns nära (15 mils radie) så jag kunde hämta den själv och jag kunde lämna tillbaka den om jag ångrade mig. Den var köpt till Salle egentligen, men i förrgår beslöt jag mig för att prova den och då på Loke. Jag sadlade. Den låg fint på. Jag gick till min uppsittningsplats. Loke dockade in. Jag skulle glida över och  - tjoff - jag satt fast! Nja, jag satt väl inte fast egentligen men det kändes så. Faktum är att jag aldrig suttit i en sadel med natur/mocka eller vad det nu är. Vilken friktion! Då hade jag ändå bara ett par tunna, glidiga ex finbyxor (mina svala goa favoriter som jag har sex par av och som numer är väl snart 100 år ;-). Typiskt mig.) Fick ändå mig hasa rätt. När jag kom på plats såg jag har Loke hajade till och vände sig förvånat om. Något var uppenbart helt annorlunda än det brukade. Jag har nog aldrig sett någon häst se så förvånad ut! Det i kombination att jag själv kände mig limmad på trekvart var inte så skoj. Loke kan ju bli rädd sådär katapultartat. Men nä, det var lugnt. Förvåningen var nog åt det positiva hållet ;-).

Jag hade bara flyttat över stiglädren från den andra sadeln, men hur det var så var de alldeles för korta. Krafs, krafs, has, has. Jag hängde på tre kvart, pillade och grejade. Skrattade som en tok, hängande över hans hals, åt oss två amatörer. Fick inte till det. Tack och lov för Loke som tålmodigt stod och väntade medans jag försökte gräva åt mig stigbyglarna i hans mage. Han verkade tänka att "Kärringen på bryggan verkat ha tappat det helt. Bäst att vara försiktig med henne tills de kommer med en tröja som knäpps på ryggen". 

Jag fick hoppa av, justera lädren och göra om och göra rätt. Upp igen. Denna gång kändes uppsittningen lite bättre, men fortfarande när jag red kände jag mig låst. I övrigt satt jag ganska bra i den. Det blev en kort stund i paddocken bara.

I går var det så dags igen. Kunde knappt bärga mig på morgonen för få slänga mig ut och testa. Och denna gång kändes det MYCKET bättre. Antagligen hade jag blivit vanare vid friktionen eller också hade den varit fuktigare dagen innan ( det hade kommit några regndroppar på den) och det hade gjorde det värre. Nu kändes det finemang. Loke frustade lääääänge och nöjt, han följde min sits jättefint åt bägge håll och jag kände mig bekväm i den. Äntligen! Nu tror jag att jag har en sadel som funkar den första tiden i i alla fall :-).

Vi skojade lite om Lokes "rondör" på facebook. En vecka bakom plogen eller en vecka med mig på ryggen borde göra susen  =D ha ha. Tyckte det var lite roligt att då be Loke lägga sig på sidan lite utmattad för att illustrera hur mycket vi motionerade nu han och jag ;-) . Ha ha ha. Den godisråttan ställer upp på allt ;-).

Uj va trött man blir av allt ridande hit och dit... ;-)

Är han inte söt så säg!??! 

Kring läderbommar tviste de lärde. Tankar och synpunkter kring detta och kring mockasitsar, ställbara bommar och sadlar i allmänhet mottages gärna av I lärde!