Har ju varit ganska hängig pga influensa/förkylning eller vad f-n det är, så det har varit mycket hemma med Erik. Idag kände jag att jag var såpass pigg att jag kunde ge mig ut och aktivera honom.

Först åkte vi ned på hundmässan, MyDog. Utställning är inte riktigt min grej. Jag har nog varit på fyra stycken fördelat över mitt 24 åriga hundliv. Två gånger med hund. (En inofficiell med min första hund Queenie, och en med Kiro för att få en tvåa för korningen. Jag var den enda den dan som fick ett tredjepris...ha ha ha)

Nu tyckte jag dock att det var en strålande idé som aktivering för Erik, plus att det kan vara nyttigt för honom att se att alla hundar i världen inte är schäfrar. 

Vi traskade runt där en liten stund. Såg lite bekanta och jag kunde nog gått där längre men det började bli trångt och lite kämpigt för Erik, så efter att ha köpt lite fällar så stack vi över till Universeum. Vi har ju årskort där och är där ett par gånger i månaden. Bara kikar in, går runt lite och sen drar igen. Alltid skojigt.

När det började bli lite väl mycket folk så stack vi. Vi åkte till Nol. Erik hade somnat i bilen och jag sprang bara in för att spana lite. Speciellt skulle jag "bara titta" på lite koi. Suck! Det är som att kika på hundvalpar. Stort sett omöjligt. Naturligtvis var det en liten koi som fick följa med hem. Livsfarligt! Eg skulle man säga "spring åt andra hållet" för det är stor fara att sugas in i den dyra och arbetsamma hobbyn. Mina kompisar Emelie och Christian har ju koi och det har ju lett till jättedamm ute, vinterförvarin med stor pool inne och många dyra fiskar. Vi har pratat ett tag om att jag skulle ta en utav deras hemmafödda småttingar, men nu blev det en liten rackare från Kent i Nol. 

Han är allt jag inte hade tänkt jag skulle ha. Jag skulle ha en mörkare och med vanliga fenor. Jag ogillar i princip lull lull med extra framavlade fluff, men blir man kär så blir man. Han tittade på mig med sina mörka vackra ögon och det sa klick ;-)

Han heter numer Jean-Claud van Dammen efter Jean-Claud van Damme efter  skådespelaren. Han brukar vara lite orangetonad och fisken kommer ju från en damm - van Dammen =D Ha ha ha så vitsig jag är tycker jag.

Ganska likt va ;-) !??! 

På kvällen kom Emelie och Christian för att kika på honom och vi satt och grunnade vad det skulle bli för färg som vuxen. Nu är det ju tämligen ointressant eftersom jag ska ha honom för att försöka träna med och sedan ska han få sällskapa med Danny, men det är ju lite kul. Koifiskars färger är en hel vetenskap både språkmässigt och färgmässigt. 

Gissningarna går åt kujaku matsuba butterfly, men det spörs. 

Nu har jag varit ute och kollat till hästarna. Mockat lite, fyllt på vatten och kollat hö. De var vid gott mod, men jag upplever att de saknar lilla matten litegrann. Cazal är verkligen för go. Han gnäggar alltid när jag kommer. De andra typ aldrig. Jo Milou om han tror vi ska träna eller om det saknas något som jag ska fixa. Fnasket och Loke säger inte nåt. Jäkla typer ;-). Var tvungen att ta några bilder på dem.

Fnasket och Loke låg och vilade medan Cazal och Milou käkade hö.

Fnasket har alltid bråttom upp och fram och hälsar.

I morse låg de som fördelade på detta sätt. Milou i egen kabyss. Cazal och Fnasket i en och Loke käkade. De är verkligen ombytliga.

Nu ska jag krypa ned i sänghalmen. Go´natt!