Det är skönt att vara hemma igen. Att kunna greja lite och sköta sig själva. i går var jag sugen på att klippa gräsmattan. Erik fick ligga i vagnen i skuggan, och jag tänkte att jag kunde stänga av klipparen emellanåt och höra om han "knorvade". Det behövdes inte för strax hade reservmamman Diva lagt sig där och passade. Vid minsta ljud gick hon fram till vagnen och larmade mig. Perfekt!!! 

Efter en stund utökades skaran med några till.  

  (Foto;  Ethel Ryrvik)

(Foto;  Ethel Ryrvik)

Hundarna vill ofta hjälpa till. Zack har ett annorlunda sätt att hjälpa farmor med trädgårdsarbete ;-).

Passade på att ta några bilder på blommor som är på G...

     Liljorna doftar ljuvligt!!!!

Det myckna regnandet har tyvärr satt spår...

  Nya Penny Lane

Skir och vacker!!!

   Nu snackar vi klase!

Eglantyn... 

Farmorär kvar och får umgås lite med Erik som en av få. Det är fortfarande lite restrektivt med besök annars...

I går var jag och Johan till Uddevalla och Fjordfestivalen. Det var nämligen så att Danny skulle spela där. Jag skyller på Johan, fast om sanningen att säga så tycker jag också att han är bra. Johan köpte hans skiva när han var på Torp sist och signerade skivor och den var bra. Jag var positivt överraskad.

Jag tycker nog han förtjänar ett bättre öde än att bara bli associerad med barn och fnittriga tonåringar. Det finns många artister som "räcker" till det, medans Danny kan mer än så.

Jag är imponerad av hans kämpaglöd. Det kan inte vara lätt att spela för en liten skara stela svennar klockan 20 en onsdag. Som grädde på moset låg solen rakt in ipå scenen så det måste ha varit 100 grader varmt och svårt att ens se något. Att orka ge järnet och slita som ett djur i 100% för att få igång folket är imponerande. Att inte dra ned på tempot och bara "riva av" är starkt. Sedan kom han ut sin vana trogen och pratade med folk, kramades, ställde upp på bilder och skrev autografer i någon timme till. Att vara stjärna kan inte vara lätt...

Johan är redo.

  Dubbelt så bra ;-).

Idag blev vi utskrivna. Härligt! I går kollades höfter, blodvärden och hjärta och idag hörsel och allmän check. Allt var okey så vi åkte hem bumselibums. 

Tre vovvar var glada när vi kom hem.  

Zack och Diva hälsar på Erik.  (Foto Ethel Ryrvik)

Johan och Puppis   

  Puppis hälsar på Erik. Johan kollar på.

  En riktigt go´puss.

   Johan och Erik (Foto Ethel Ryrvik)

Diva blev helförtjust i Erik. Helt betuttad! (Foto Ethel Ryrvik)  

  Blääää.... (Foto Ethel Ryrvik)

Erik söt. (Foto Ethel Ryrvik)  

Stor gäsp. (Foto Ethel Ryrvik)

Vackra klätterrosen Penny Lane  

Allt rullar på här i de nya hjulspåren. Sjukhus - hem - sjukhus o.s.v Nu är Erik en månad gammal och väger dryga 2,5 kg.  Snart är det hemgång. Kanske i början av nästa vecka. Hurray!

Det ska bli så skönt. Äntligen kanske jag hinner med hästarna lite också. De har verkligen haft sommarvila och jag har ett gnagande dåligt samvete. Visar jag mig kommer de sättande och står och tittar förväntansfullt på mig med sina stora vänliga ögon. Jag hinner dock inte mer än att klappa lite på dem, thats it. Jag får prioritera hundarna som annars ställer till ett elände för svärmor, övriga familjen och inredningen. Speciellt Zack.

I går var jag och Zack till brukshundklubben. Det var första besöket på ca 5 veckor. Äntligen. Så mycket tränat blev det inget. Han fick väl komma ut och en liten sväng och kolla läget, men det blev mycket snack för matte med klubbkompisar. De är underbara allihopa och jag har saknat dem!!! Jag kom från klubben 00.20 (i grevens tid) för halv ett ska Erik snart ha sin mat... Jag var väl hos honom och gubben 00.40 Ha ha. Så går det när tanten är lös ;-)!

Vi hade i alla fall mycket givande snack och vändande och vridande på mentalitet och inlärningens svårigheter och fallgrpopar. Det är så skönt att kunna diskutera i en miljö med högt i tak och där man verkligen kan grunna tillsammans utan att det värderas och besserwissras.

Nåväl, här kommer ytterliggare Erikbilder och lite blommor, snart kommer jag att blanda upp dem med lite hästar också =D. Tjohoooooooo!!!!

På promenad ute med Erik, i lånad vagn från avdelningen.

Att bara gå är ju otänkbart måste effektiviseras, vilket innebär blåbärsplockning. De blev sedemera två stora smulpajer. Gött!!!

   Det fannas en del svarta också. Blanka som ädelstenar. 

Skomakarblåbär visste farmor att dessa kallades. De är likadana som blåbären fast saknar vaxhöljet, det som gör de andra blåmatta...

Jokern ;-).

(Mössan fick jag fatt i på Fallens dagar. Tyckte den var lite söt.)

Erik är en månad gammal och söt som socker!!!

Släktskapet är inte helt otydligt ;-). Bägge brorsorna har liksom samma stil. 

Hemma växer blommorna och frodas. Det gäller att hinna med att njuta av dem. Här har vi den underbara gigantiska dagliljan 'Holy Grail'.

och så måste jag ju ha en bild på Lavender Pinocchio - igen...

Är hänförd av denna ljuvliga ros.  

I dag var det dags för första promenaden ute för Erik. Tja inte promenad för honom kanske - han åkte vagn, men jag fick ut och gå med honom. Härligt och en stor befrielse. Steg för steg närmar vi oss att åka hem känns det.

Farmor som hittills inte fått träffa Erik (pga att förtidigt födda är känsliga för baciller får bara föräldrar och syskon träffa dem först) fick äntligen göra det. Vi tog en promenad tillsammans, farmor, gubben, Johan, Erik och jag.

Johan, Erik och farmor.

Två kvinnor med två bebisar ;-). Så mycket växer de på 11 år....

  Stolt och puss-sjuk "Gubbe" 

Väl hemma på min "fritid" passade jag på att plocka hallon. Vi har ju en massa som växer på jordkällaren. Där skulle jag eg. ha planterat något "fint" men jag har inte hjärta att ta bort hallonen. De växer så bra och de är så smidiga att plocka. I vilket fall -  här ska bli rårörd hallonsaft. Jumie! Det var väl aningen tidigt, de kunde ha fått stå ett par dagar till, men man vet aldrig när vädret är drägligt. Jag vill ju inte att de mogna bären ska regna av grenarna... Det är jag för snål för. 

Sedan blev det lite tränat med Zack. Det blev lite grundfärdigheter såsom sitt, ligg, backa, studs, ingångar, plockövningar och lite skoj-shejping. Ingångarna börjar rulla lite nu. Jag har utgått från klossen, men vet inte riktigt hur jag strulade till det för han hade svårt att föra över det. Med Puppis tränade jag två dagar och då var vi klara från börja med kloss till färdiga ingångar. Försökte likadant med Zack, men han har haft svårare att föra över. Jag har löst det genom att shejpa som kloss fast utan kloss dvs jag har börjat med Zack mitt emot och flyttat så han fått flytta bakbenen så att de hamnat mitt emot. Fått fart och sedan låtit honom svänga in till sidan, för att sedan flytta vänstersvängar. Idag gjorde jag vänstersvängarna så de blev i stort sett hela ingångar och det går fint.

Jag har inga bilder från idag, utan tar några från härromdagen när det var lite ofärdigt...

Usch vad tiden går. Nu måste jag åka upp till sjukhuset.... Får skriva mer i morgon.

Go´natt!!! 

I går var vi en sväng på Fallens dagar. Det blev inte speciellt livat. Det regnade och det blev mest att kolla runt på krimskrams, käka langos och hälsa på människor man inte sett på typ 10 år. Jag var ändå riktigt sugen på en barrunda, men det får bli senare. Nu skulle jag ju upp till sjukhuset på natten och byta skift med Gubben. Men det var inte utan att det sved i "sitta ute med kul folk och ta en öl eller två"-tarmen.

Fast det hade väl varit bästa läget att gått ut idag. För idag skiner solen och det är riktigt härligt. Det är nog mycket folk där ute Veronica Maggio spelar och så smällkaramellen Danny förstås. Jag och Johan hade planerat att gå på Danny, men det var på Swania och där är det åldersgräns. Surt. Fast vi har andra planer vad gäller Danny.

Istället blev det att rensa en vända i en rabatt, träna lite vovve och nu är dusch på ingång. Sedan blir det till att försöka sova några timmar innan jag ska upp till sjukhuset igen.

Appropå det så växer Erik så det knakar. Han går upp rejält varje dag, i snitt 70 g. I går gick han upp 80g!!! I dag väger han 2430 g. Inte illa. Han börjar bli rundare och mer som en baby ska vara. 45 cm lång är han nu också. Det är så det syns att han växer dag för dag. Idag blev han dessutom av med "fotbojan". Det är mätaren man fäster på foten för att hålla koll på puls och syresättning. Alla har det fram till v 35 och han är det precis idag, mao är det 5 v. tills han skulle ha fötts egentligen. Nu är han 3,5 veckor gammal ...

Erik 3,5 vecka ute och motsvarande v. 35.

Dessa kläder har Johan valt ut och shoppat innan Erik föddes. Söta!

Lite shoppat blev det på Fallens dagar. Johan hittade denna keps på Hantverkshuset. Lite skojig.

En ny väska köpte Johan också. Fräck!  

I går tränade jag ett litet pass med Zack och Johan tog några bilder. Kunde konstatera att Zack har växt en del och är en liten storhund nu :-).

   Första bilden som Zack är riktigt stilig.

Någon slags hoppstå-bugg som är lite rolig, och får vara kvar just bara därför.

Lite apportering

   Kampande grävling :-)

Men han är ändå ganska liten än....

Annorlunda vinkel... Kom och kampa.

Japp, här är den!

  Zack leker "död krokodil". Då ligger han på sidan och blir dragen runt... just som en död krokodil. Puppis gör likadant men han har en krokodilrullning på slutet också vilken inte Zack har... Här springer Zack lite med med benen...

  Ganska fin ändå.

Vi experimenterar lite med ingångar och flytter. De går sådär...

   Tjohoo, här kommer jag. 

Snacka om stirrig blick!

Johan och Zack kampar runt lite.  

Satt och grunnade lite. Har ju inte så mycket annat för mig om dagarna... Det mesta som är lite negativt har ju alltid en liten fördel...

- Erik kom ju rejält förtidigt. Det var ju inte så bra. Å andra sidan om allt avlöper som det ska och blir allright så har det sina fördelar också. Jag kan redan nu leka med hundarna när jag belönar, vilket jag inte kunde när magen var stor. Då fick jag sitta på marken och kampa! Böjde jag mig ner så var det svårt att andast plus att halsbrännan gjorde sig påmind med oanad kraft.

Jag slapp dessutom att gå omkring med jättemage hela sommaren i värmen.

- Större delen av sommaren kommer vi att tillbringa inomhus på ett sjukhus. Jag är blek som en vampyr och ser ut som f-n själv. Positivt med det är i alla fall att jag slipper bekymra mig om malignt melanom....

- Magen är fortfarande ganska stor och hängig. Surt. Den kanske aldrig försvinner... å andra sidan är det ju positivt för det är ingen som kan se det långa ärret som sträcker sig tvärs över mig. Det ser valken till...

- Det är knasigt att sova i 1 - 1,5 timmars pass. Jag är ganska förundrad att det funkar. Jag har fördelen att somna så fort huvudet träffar kudden, vilket gör att jag kan utnyttja tiden mellan matningarna ganska effektivt. Men mycket sömn blir det inte. Det positiva med det är att jag funkar på lite sömn och blir tröttare av att sova mycket. (I förrgår natt sov jag 1,5h + 1,5h + 1,5 h +1 h dvs 5,5 h sammanlagt. Så mycket har jag inte sovit sedan vi åkte in den där måndagen (tre veckor) men jag har å andra sidan heller inte varit så trött som när jag vaknade efter sista timmen.... Helknäppt!)

Som sagt inget ont som inte har något gott med sig.....