Direktlänk till inlägg 28 maj 2008

En dag i taget.....

Av Ann-Louise Ryrvik - 28 maj 2008 00:31

Här pendlar vi upp och ned vad gäller Kiro.

Endera stunden känner jag att nu får det räcka, andra stunder tror jag att det går. Han är bättre i dag men när han en stund gick på tre igen, rämnade jorden.

Föstår inte varför det ska vara så tufft med just Kiro!?! Jag har varit med förut och fått ta adjö en sista gång av många kära vänner. Det är hårt men jag har kunnat tänka mer rationellt. Men med Kiro är det så ytterst förtvivlat!

Eller det är klart.... Jag förstår väl. Han betyder så mycket och har alltid ställt upp. Han är den trognaste vän som jag någonsin haft och vi har upplevt så fantastiskt mycket tillsammans. Vi har alltid haft så kul ihop.

En tredjedel av mitt liv, och halva mitt vuxna har vi varit tillsammans. Klart att det sätter spår.

Dessutom tror jag han har satt spår hos så många andra också. Tror ingen som träffade honom i sin glans dagar lämnades oberörd. Alltid positiv, glad, trygg, öppen och full av liv. Alla pratar gott om honom, om att han är enastående. Det han inte uppnådde var enbart beroende på MIG! Kan inte se en brist hos honom... om man bortser från färgen;-).

Han var och är en hund på miljonen - eller snarare miljarden - han är unik! Jag älskar hundar jag haft innan och hundar jag har haft efter, men ändå kan ingen, INGEN bli som han!!!

Nu sitter jag här och lipar igen och vill inget hellre än att vrida klockan tillbaka till den stund då han kom till Arlanda, tillsammans med Kamp, i en JETPAK låda på en truck. Snyft!

Allmänt

Dela

Caroline cc

29 maj 2008 16:05

Hua, jag har ju samma med min gamla häst! Han är ju inte färsk direkt och man tänker ofta under dagen, på att han ska må bra. Han har ju knappt några tänder kvar,är ju frisk i övrigt...Vad är rätt!?

Ann-Louise

29 maj 2008 16:09

Ja, det är ju just att de pendlar upp och ned i skick. Hade det bara varit nedåt så hade det ju gått att hitta stunden, men när de från att vara riktigt risiga får kanondagar så är man ju rädd att man gör det onämnbara för tidigt.....
Jag tror att det aldrig blir rätt och att vi alltid kommer att känna tvivel om det var försent eller för tidigt. Bästa är ju om det en dag bara, bom bang, är totalt slut....

Caroline Kj

29 maj 2008 16:51

STACKARS DIG!!, Finns här för dig om du vill ha en kram! ;).

http://kjellberg.bloggagratis.se

Eiram

29 maj 2008 22:03

Åhhh...Kiro...jag lider med Dig Ann-Louise....Jag är sååå tacksam, såå tacksam att jag slapp det du går igenom nu,med gammel-Tanten. Jag fick en dag av våndor och beslutstagande, och det är ju lyx i jämförelse med vad Du går igenom....Jag har inte ord att finna-men jag tror att Kiro kommer att säga när det är dags...och då kommer du veta det...Han är allt en Fighter, "lille" Kiro!!!!!!

Jag tänker på Er!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Stora Kramar från Marie

http://marie-bergstrom.bloggagratis.se

Lina

29 maj 2008 22:48

Usch vad hemskt :(
Orkar du med att vi kommer imorgon verkligen? Du måste säga till om du inte vill - det finns fler tillfällen i så fall!
Massa kramar.

http://www.hundbiten.bloggagratis.se

Lin

30 maj 2008 06:47

Jag tycker alltid det är lika svårt, bortsett från om de blir svårt skadade och man inte har något val direkt.
Att skiljas från en ölskad familjemedlem är något så fruktansvärt, när det gäller detta kan jag förstå dina känslor precis.
Kramar dig massor nu.

ylle

30 maj 2008 15:05

Det är alltid så svårt att veta när man ska spela Gud och bestämma över liv och död. Ja, tänk om det bara kunde hända BOM PANG. Då slapp man ta beslutet. Men ibland behövs det, och som Marie skriver så VET Du nog när det blir dags. Kram från Ylle

http://ponnyflickornasblogg.bloggagratis.se

Lena

31 maj 2008 17:15

Vill bara skicka kramar till dig och till Kiro! KRAM!

http://klingemaden.bloggagratis.se

Emelie

2 juni 2008 20:25

Hej hjärtat! Jag blir också ledsen när jag läser detta, massa kramar till dig & kiro. Kiro kommer som någon skrev innan att "visa" när det är dags & nu när jag var hos er så såg han ju piggare ut. Hoppas att han hänger i och piggar på sig, en dag kanske det löser sig självt. usch va tråkigt..... tragiskt...man vill ju alltid vara ihop, föralltid. kram till er alla där hemma.

http://kawa.bloggagratis.se

Eget: Vintertid (7 av 365)

Kommentarer (2)

Av Ann-Louise Ryrvik - 22 januari 2015 18:41

241: Renoveringsobjekt (6 av 365)

Kommentarer (1)

Av Ann-Louise Ryrvik - 21 januari 2015 16:47

Nu är första "spadtaget" taget och de gamla husen är i förvandling... Snacka om renoveringsobjekt! ...

198: Morrhår (5 av 365)

Kommentarer (0)

Av Ann-Louise Ryrvik - 17 januari 2015 19:45

Kompis the Cat! <3

245: Rutor (4 av 365)

Kommentarer (2)

Av Ann-Louise Ryrvik - 17 januari 2015 08:38

Nose Work och lagerbladsdoft

Kommentarer (0)

Av Ann-Louise Ryrvik - 16 januari 2015 21:23

Denna vecka har det varit etapp 2 på instruktörsutbildningen i Nose Work. Jättekul. Det var kul att träffa alla igen och se deras utveckling och höra deras berättelser om sina testelever och deras framgångar. Sedan förra träffen har vi fått tr...

Visa fler inlägg