Jag har nu fått besked om vad som hände med Essie. Det var en elakartad tumör i ena njuren som hade brustit. Blodflödet till njuren är mycket stort och om den brister dör man inom någon minut.
Det stämmer med hur fort det gick.
Trots att det är hemskt, känns det bra att veta vad det var som hände, så man slipper grubbla resten av livet på detta. Eftersom hon inte visat någon smärta utan ätit och busat runt som vanligt, får man hoppas att hon inte heller hade så stora smärtor innan. (En paradox är att om hon hade visat smärta innan, kanske vi hade upptäckt hennes tumör, opererat och hon hade levt idag.... Det gör ont att tänka på....)
Mammas lilla lilla gumma!
Lin
30 augusti 2008 09:27
Essiegumman, vilekn tur att hon fick somna så fort!!
Tur för henne och dramatiskt för dig.
Kram
Frida och Herman
30 augusti 2008 10:56
Hej!
Även om är jättejobbit att få veta så är det bättre än att gå i ovisshet. Men så finns ju alla men..
Herman står till tjänst för en brötig lekstund, ja lovar han står pall :-)
Lena
30 augusti 2008 11:26
Hon hade i allafall roligt in i det sista utan smärtor och fick gå vidare med sina kära runt sig. Om slutet måste komma måste det vara det ultimata. Kram
http://klingemaden.se
Ingela
30 augusti 2008 11:39
Vilken himla tur att det gick så snabbt i all otur..
Fast man kan vända på det..
Om ni vetat innan, hade en op hjälpt henne, eller hade det bara skjutit fram det som hände..??
Oavsett så är det himla trist att det gått som det gjorde, men för guds skull.
Anklaga inte er själv.. Ni visste ju inget..
Synd att du inte kommer till lägret..
Hade varit kul o ses..:)
http://www.schaferpower.se
ylle
30 augusti 2008 16:23
Ja, kanske har hon besparats ett långt lidande om det nu gick så fort och hon inte hunnit visa några symtom. Om man ser det så måste ni ändå känna tacksamhet mitt i all sorg?? Och minnas henne med glädje..... kram Ylle
http://ponnyflickornasblogg.bloggagratis.se
Eiram
30 augusti 2008 17:27
Å vad skönt att Du äntligen fick veta vad som hänt, trots tragiken. Som du säger så tror inte jag heller att hon hade ont i nån större utsträckning innan...det är en klen tröst, och man önskar ju självklart att djuren talade lite tydligare....men om hon bara exempelvis kännde sig lite "däven" så hade hon ju antagligen sagt "Jag känner mig lite däven" om hon kunnat prata-och då hade man ändå aldrig trott att det va så illa...
Men jag vet oxå hur den där jäv...it irriterade ordkombinationen "Tänk om...." ploppar upp för ens inre fast man inte kunde gjort nåt annorlunda. Könstit att det e så egentligen...men det är väl maktlösheten som spelar en ett spratt.
Alla världens kramar till Dig,Ann-Louise och till resten av den två och fyrbenta familjen
http://marie-bergstro.bloggagratis.se
Ann-Louise
31 augusti 2008 13:50
Lin: Kram på dig också Lin, och till Ia förståss med specialhälsning från Puppis.
Frida o Herman: Visst är det skönt att veta vad det var. Annars kommer man alltid att undra. Tack för erbudandet Herman :-D Du måste nog göra könsbyte innan för annars går det nog åt pipsvängen ha ha ha.
Annars hade dessa brötiga herrar passat varandra fniss...
Lena. Ja och man slapp ta svåra beslut som nu eller senare.... Önskar att det ska gå fort för Kiro när den dagen närmar sig. Det är inte roligt att leka Gud....
Ingela: Nejdå, det gör vi inte men man tänker ju ändå lite "tänk om"... Ja det hade verkligen varit kul att ses. En annan gång blir det säkert.
Ylle: Tack Ylle! Du vet alltid vad du ska skriva för att man ska "se ljuset". Kram!
Eiram: Tack och kram på er alla i Långebo. Speciell kram till Tim retroaktivt från Essie.
Caroline Kj: Tack Carro! Ses sen!
Maria&Hera
31 augusti 2008 17:34
Den bilden på dig och Essie är ju så fin!
Tur att ni fick reda på vad det var. Verkar ändå skönt för henne att få dö fort utan smärtor men förstår att det måste vara en fruktansvärd chock för er!
http://belgarfans.bloggagratis.se
Ann-Louise
31 augusti 2008 22:21
Maria&Hera : Tack! Där syns hur kelpieliten hon var. Ja jag stod helt handfallen. Fattade verkligen inte vad som hände.
Emelie
31 augusti 2008 23:04
å lilla essie, jag saknar henne också! kom tillbaka!!!!!.................Bra att du vet vad det var som hände nu i alla fall, kanske kan bearbeta sorgen bättre nu. love ya!!
http://kawa.bloggagratis.se