Passade på att ta Salle och Loke på förmiddagen med tanke på den utlovade värmen idag. Junge och Milou ska få kvällspass...
Det blev lite longering i dag eftersom det var ett tag sedan jag gjorde det. Jag fick plötsligt för mig att kolla om Salle ville lägga sig. Det var dryga halvåret sedan sist jag kollade. Och se.... det gjorde han. Till skillnad mot förra gången jag provade så låg han kvar tills jag fick be honom gå upp.
-------------------------------------------------------------------------------------------
Första gången jag provade att få fram läggande så lyckades jag bra. Det var för två år sedan Han lade sig en massa gånger men spratt upp lika fort. Över dagarna blev de sämre och sämre tills beteendet försvann....
Träningsvärk? Omognad? Taskig timing? I don´t know. Jag försökte också att shejpa fram läggandet från hovskrap till samla ihop benen under sig, men kom aldrig till att han damp i marken. Det kändes som det blev oförenligt att vilja ha godis och att lägga sig. Jag la det på hyllan....
För ett halvår sedan provade jag igen. Ställde mig och väntade ut honom och han lade sig, men han spratt som förut upp lika fort igen. Svårt att få en belöningsplacering som säger att "ligga ned är bra".
Idag föll alltså andan på igen. Jag är ju inte så intresserad av trick just nu utan mer av arbete som leder till ridning. Det är fullt upp med att hinna med det. Provade idag mest för ro skull. Han lade sig och låg kvar. Jag kunde belöna honom massor medans han låg och han såg helt tillfreds ut med att ligga där.
Nåväl... var det detta du ville....
Bra höjd att börja inridningen ;-)!!
Söt tiggmule....
Här nere var det ju riktigt trevligt att vara....
Efter att ha gått runt lite i paddocken stannade jag och väntade ut honom. Han lade sig igen och låg kvar lika lugnt. Han fick återigen mycket belöning! Jag kunde gå runt honom och stå över honom. Poletten hade ramlat ned.
Efter vårt longeringspass var jag tvungen att prova igen (förståss) och han la sig lika lugnt och fint. Jättekul! Jag kunde också "klä" av honom kapsonen medan han fortfarande låg ned.
Nåväl. Ibland känns det som om man lägger vissa saker på hyllan så faller de på plats när man plockar fram dem igen. Det är väl som med att så.... marken måste vara redo och årstiden vara den rätta. Så har det varit mycket med Puppis och hans sena mognad. Han kunde inte spåra förrän han var redo. Han hade svårt för uppletandet innan han var redo. Plötsligt en dag så bara fanns det där.
I och för sig brukar man mena att om det funkar att lägga ett beteende på hyllan så är det för att man då tar bort dålig träning och njuter av spontan återhämtning. Kan kanske vara så. Fast här känns det nästan som om det var något annat. Kanske behövde Cazal mogna.... Kanske har han större förtroende för mig så jag kan komma närmare över och belöna... Kanske har han blivit klickerklok och verkligen tar till sig markeringen av rätt beteende....
Kanske är det bara en ursäkt för dålig träning. Det hade säkert gått att få fram det tidigare, likaså vissa beteenden hos Puppis. Skillnaden är nog att det hade krävts mycket mer jobb. Nu var tiden inne och då gick det lätt....
Vem vet.... I vilket fall har vi fått till ett frivilligt läggande som känns stadigt :-).
Maria Y
19 augusti 2009 16:25
Åh,avis! Har inte hittat nåt bra tillfälle att fånga beteendet "lägga sig" då det aldrig äger rum med mig i närheten. När hon redan ligger sprätter hon upp så fort hon ser mig redo att erbjuda en massa annat. Släpper man henne lös i ridhus eller på banan och väntar går hon ju bara och knaprar på något. Shaping har vi inte heller lyckats få till, det blir en msasa spännande gymnastik, men inget som är i närheten av ligg.
Skulle vara så underbart att ha en platsliggning i bakfickan när det här med klickerträning kontra "ledarskap" kommer upp....
http://cowgirlup.bloggagratis.se
Åsa
19 augusti 2009 18:57
Jag tror verkligen att vissa beteenden behöver "mogna" och att det inte har med dålig träning att göra. Kanske snarare med att djuret har blivit mer självsäkert / lugnare / har en ovanligt bra dag?
Jag vill fånga sitt på tjockisen...han har faktiskt suttit ett par gånger, men jag har blivit så paff att jag bara stått och stirrat! Typiskt...
Cissi
19 augusti 2009 21:41
Intressant tanke det där med att det fungerar när hunden/hästen är mogen för det.
Ska fundera lite på det med tanke på min snart 17 månader gamla pumikille - tack!
http://www.tripora.se
ari
19 augusti 2009 22:00
Vad roligt! Detsamma hände här, Björk lägger sig nu frivilligt också (hon har haft ett halvårs-paus från liggandet;-).
Belöningsplacering om man vill att hästar ska ligga kvar är långt bak vid hästens sida. De står inte upp med huvudet böjd bakåt..
http://www.mimulus.se
Ann-Louise
19 augusti 2009 22:41
MariaY; Ha ha ha... ja det kan man ju ha för att visa att man är så dominant att man kan lägga ned dem... fniss.
Åsa; Känns så faktiskt. Vad gäller "tjockisen" får du väl rigga och hålla utkik så har du snart ditt sitt. Vore gulligt!
Eiram; Visst är han söt med sin tiggmule!??!!!
Cicci; Jag har tänkt så mycket med Puppis-hunden. Det började med spåret. Mina tidigare hundar, kurshundar och vänners hundar har spårat vid 8 veckor. Inte Puppis. Jag provade då och då (någon gång varannan vecka) från 8 veckor och framåt - inget resultat - så när han var fem och en halv månad spårade han plötsligt och tog både vinklar, olika underlag och föremål i spåret utan några som helst problem. Första gångerna! Samma med upplet. Det var liksom no connection förrän han helt plötsligt var helt redo för att springa ut, springa djup, hämta hem - no problemo. Tror att du känner när marken är redo om du provar att känna på den lite försiktigt då och då med din Pumikille. Lycka till!
Ari; Kul. Det är lite sött faktiskt. Sen är det kanske mest för att ANDRA tycker att det är häftigt och att han bjöd på det ganska gratis. Själv kan jag tycka att det på ett sätt kvittar fast som sagt lite småkul är det allt. Så det blev samma med Björk?!?!!!
Förstår det. Det borde vara det bästa. Problemet förr var att han dök, sprattlade och skuttade upp. Det var ben och hovar överallt och man han inte in och belöna. Klickade jag eller sa bra så kastade han sig hejdlöst upp. Nu vek han bara ihop sig och LÅG. Då kunde jag belöna utan några som helst problem.
Jag kände att det "tog rätt" eftersom örona hängde rakt ut som på en åsna :-) och att han låg så länge att jag fick peppa upp honom.
Lin
20 augusti 2009 07:45
Så fina bilder, han är så härlig Salle, man blir varm i kroppen och glad!
Kul med läggandeträning, ser jättefint ut ju.
Även om du är mest fokuserad på sådant som leder till ridning, är ju detta er grund tillsammans, leken och att ha en himla bra stund!!!
ari
20 augusti 2009 08:32
Björk hade lärt sig liggandet genom negativ bestraffning (tysk cirkusgubbe) och efteråt vald bort liggandet som frivilligt beteende..
Sen har jag undvikit att lära mina unga hästar "ligg", jag är lite rädd att jag inte får det under signalkontroll och vill inte så gärna ha hästar som lägger sig i tid och otid (jag hade redan lyckats att skapa frivilligt stegrandet, det var svårt att bli av med ;-))
Jag är verkligen inte bra på det här med signaler...Hamar tex lägger sig oftast så fort jag släpper fokus på honom, det verkar vara hans kommando för det. Det är rätt ok och användbart i teatern, men, som sagt, det var inte jag som la till signalen..
Maria Y
20 augusti 2009 10:04
Ari: Intressant att Björk tar fram beteendet som ett spontant erbjudande, trots att det var inlärt med NF. Är hästar mindre känsliga för poisoned cues, undrar jag? Det känns så, men jag har ju bara 1 st häst att utgå från, dock en med massor av "skit" i bagaget.
"Ligg" har ett stort symbolvärde. På signal då helst! Tänk så coolt det vore när någon börjar diskutera ledarskap med en, och man bara kunde säga "Vänta, jag ska bara lägga min häst på paus så hör jag bättre vad du vill säga"
Lena G
20 augusti 2009 18:42
Jag är heeeeeelt övertygad att det går att vila sig/hunden/hästen i form och visst kan det ibland handla om dålig träning men min erfarenhet är att dålig träning ger dåligt resultat även efter några månaders vila!!!
Åh vad jag önskade att jag kunde det jag kan i dag när jag hade häst!
http://www.klickersmart.se
Eiram
20 augusti 2009 19:14
Det sista i Maria Y´s inlägg va en go grej he he he....det hade vart iskallt gjort! he he Hade betalat för å se minen i den personens ansikte....
Cita
20 augusti 2009 21:28
Känner så väl igen själva mig när det gäller mognadsprocessen hos Iver. Ibland kan jag tycka att han känns "trög" eller att jag är en mycket sämre tränare jämfört med förra schäfern. Uppletandet och söket funkar bra, men spår (framförallt hårda spår) och momentinlärning av lydnad går trögt och det gör att jag heller inte lägger ner så mycket tid på det... och då är den onda cirkeln igång. ;)
ylle
22 augusti 2009 09:30
ÅÅÅååååååå alla ni kloka hästmänniskor som lägger kommentarer här! Härligt att läsa, lyckliga må era djur vara!!! A-L, underbart, Sallemannen är häftig att se på bild, och hur är han då i verkligheten???
http://ponnyflickornasblogg.bloggagratis.se
