I senaste Ridsport finns en artikel om en studie gjord vid universitetet i Renners. "Morot är effektivare än piska". Någon som är förvånad ;-)? Det torde väl vara självklart och dessutom bevisat för länge sedan. Å andra sidan är det väl bra att det lyfts fram, fast då borde det kanske lyftas fram lite större än i den lilla ruta den fick i Ridsport.
Skojigast, eller vad man ska säga, var att forskaren "stampade" i marken om inte hästen backade direkt. Sen fick den pellets. =D Här har man inte hört talas om shejping ha ha.
Å andra sidan har jag vid åtskilliga tillfällen hört duktiga tränare raljera över att "hur ska man kunna få hästen att backa när den vill ha godis" och att man "naturligtvis måste börja med en åtbörd (gå emot, vifta eller stampa)annars skulle det inte gå". Återigen. Det saknas kunskap i shejping och de gamla goda TKFF. (I detta fall var det ju inte själva backandet som var det intressanta, men jag får ändå associationer.)
En annan tanke jag får är att det kanske inte är underligt att folk ibland tycker att positiv förstärkning inte är så effektivt. Bara för att man ger hästen en morot betyder inte det att det effektiv träning. Det behövs mer än så. Man behöver grundläggande kunskap i TKFF, shejping, belöningsplacering o.s.v och sedan övning.
Många gånger tycker jag att det inom hästvärlden verkar vara vanligt att "man bara gör". Inte så mycket funderingar på vad, varför och hur. Man gör såsom traditionen säger oavsett om det finns effektivare och fördelaktiga sätt. Det är hästen som får försöka förstå och anpassa sig och förr eller senare förstår den. (Och de som inte förstår blir klassade som dumma och de som protesterar blir klassade som elaka...)
Å andra sidan kanske jag är både fördomsfull och stygg, men det är lite skoj ibland =D!
Ha en god kväll!!!!
Lin
14 mars 2010 21:43
Man står inför ett "hanteringsproblem" när man på väg hem från ICA hittr två stora abetshästar på vägen...
Hur är de vana att bli hanterade, ska jag röra mig mkt eller lite...Blir de irriterade om man försöker styra in dem på närmsta väg.
På nåt sätt verkar även det "mildare" sättet fungera, jag höll mest upp armen och visade vart jag ville de skulle gå och tusan, de gick dit jag ville med en gång. Stannade hos mig bredvid vägen, lugnt och fint, blev inte stressade förrän en ridklädd typ kom viftandes med två grimskaft. Då stack båda två iväg in i en trädgård. Så kan det gå
Viveca
14 mars 2010 23:06
Denna studie presenterades i en något större artikel i Hästfocus för ett tag sedan. Men som du säger kanske inte särskilt förvånande. Men trots detta så ser man fortfarande mycket "piska" i hästhantering och träning. Uttryck som "jag spöade upp honom lite, sedan gick han som en klocka" är tyvärr fortfarande vanliga, trots att vi borde veta bättre. Jag själv försöker använda "morotsprincipen" även om jag gått ifrån handmatning som belöning förutom när jag försöker lära in något svårare eller helt nytt. Belöningen/moroten kan bestå i kel och naturligtvis eftergift, men även vila eller "varsågod och ät litet gräs" och massor av beröm:) Detta efter att ha haft en väldigt frustrerad och hårdhänt liten unghäst som velat få "godisautomaten" att fungera på alla möjliga sätt. Vi börjar dock förstå varandra bättre nu:) Sedan tycker jag det är underbart att se hur hon faktiskt "sträcker på sig" när hon får beröm efter att ha gjort "rätt". Jag lär mig hela tiden och kommer på vad som funkar bäst för oss, men försöker vara öppen för ny inspiration. Piska använder jag, men då som en förlängd arm för att "visa vägen" så inte som bestraffning eller kofösare;) Sedan är min lilla en envis liten en så om man skulle "tvinga" fram något så skulle det bli ett totalt bakslag, men man kan knäcka alla individer bara man är tillräckligt idiotisk.
http://perasperaadastra.bloggplatsen.se
Lin
15 mars 2010 07:13
Stygg är du då rakt inte, då får du allt öka ett par knop!!
Det ÄR ju så, att man "bara gör" i hästvärlden. Det gjorde jag med före jag stannade upp och tänkte till.
Maria Y
15 mars 2010 11:45
Men vet du nåt som har förvånat den här inbitna klickertränaren? Att det inom hästvärlden finns folk som kan TKFF, fast de jobbar med NF. De inte många, men de är ta mig tusan sååå mycket skickligare än de som använder NF i hundvärlden....
http://cowgirlup.bloggagratis.se
ylle
15 mars 2010 22:38
Elakt inlägg? Nää, bara ett faktainlägg tycker jag. Men, man kan undra, som Viveca, varför så många ändå envisas med sin piska? Lins berättelse var väl underbar, hästarna stannade lugna och fina tills "det kom en ridklädd typ och viftade med grimskaft"... de visste väl vad som väntade?
http://ponnyflickornasblogg.bloggplatsen.se