är öppnad och ut väller exempel.... Så ni får stå ut med några till...
Inte bara godis II;
Loke är en gosig häst. När man kliade honom så kliade han tillbaka, såsom hästar pläga göra. Han började alltid lite försiktigt med att köra runt med mulen, sedan tog han i rejält med mulen och sedan började han gnaga. Ja så brukar de flesta hästar göra när de ska vara goa tillbaka. Det är ju en social gärning att stå där och klia varandra och ett tecken på kärlek och ömsesidigt förtroende. De flesta av mina hästar som kliar tillbaka, nopprar mer med tänderna men Loke han tog stora "tuggor". Aj, aj AJ! Det gick ju bara inte....
Nåväl vad göra? Hytta åt honom för att han "biter" mig? Aldrig mer klia honom? Inget kändes som ett bra alternativ. Jag valde istället negativt straff. (Jag vet att ordet negativt straff låter hemskt, fast det betyder egentligen att ett beteende minskar, "straff" genom att något tas bort, "negativt" ur situationen. Man får tänka lite matematik där...)
Rent praktiskt; Jag kliade Loke så länge han kliade mig med mulen. Så fort han började använda tänderna så slutade jag klia. Klia med tänder = matte slutar klia.
Så fort han slutade bita mig så började jag klia igen.
Det tog inte mer än ett par tre repetitioner så hade han förstått. Därefter har han kliat med bara mulen!
Att min hypotes stämde kunde jag ju se eftersom att ta bort något (kliandet) minskade beteendet (använda tänderna). Hade han fortsatt eller till och med ökat hade det varit frågan om negativ förstärkning istället. Något tas bort och beteendet ökar i sannolikhet.
Återigen jag fick det jag ville och Loke fick det han ville, utan att det riskerade att skada vår relation!
Johan en naturbegåvning när det gäller djur. Här är Loke nyss hemkommen.
Johan har en förmåge att möta djuren med en känsla av här är jag och där är du. Ingen värdering. Inga åsikter om vad de ska göra eller inte göra. Bara ett genuint öppet intresse fullt av respekt för en jämbördig...
Där har man mycket att lära....
Jasmin
8 mars 2011 18:47
när jag kliar min favvo häst i ridskolan så gnuggar den liksom mulen på minn jacka för att klia tillbaka :D
sofia
8 mars 2011 19:33
Jag är verkligen ett NH fan av stora mått MEN jag är aldrig dumtjurig och envis & trångsynt.
Provade ett av dom sätt du rekomenderade vid matning av hästar i dag och ok jag erkänner det lyckades;D Du skrev att man så ofta belönar ett negativt sätt, kanske delvis omedvetet.
När jag läste det i morse så tänkte jag på fodringen jag haft i hagen senaste månaderna. Har en ny häst sedan ett par månader. En snäll men ranghög dam. Lite "stökigare" sedan hon kom då hon o jag inte är övens i rangen (om jag nu uttrycker mig så)och jag har kanske förstärkt den negativa NH aspekten i att flytta henne?! (för det är ju den som då låter sig flyttas som blir lägre)
Ok i dag fungerar "ditt" sätt. Jag ska prova i morgon!! Det känns som en krock och aha upplevelse! Men spännande att man får utvecklas :)
Tack för levande berättelser som kan förändra en....för jag tror verkligen att det finns inga "dumma" hästar bara oförstående hästägare :o)
http://www.stallneshime.bloggplatsen.se
Ann-Louise Ryrvik
8 mars 2011 21:15
Nämen så spännande!!!! Hur? Berätta mer? Du måste berätta mer hur det går och vad som funkar och inte funkar och på vilket sätt...
Man får testa och fundera och testa igen och utvärdera. Och just att det är så många situationer och skeenden att tolka och försöka anpassa sig till.
Så kul att du skrev och jag blir gôtt nyfiken på fortsättningen!
Acke
8 mars 2011 21:56
Mkt intressant läsning :) Jag har gått Canis klickertränarutb.. i Sörmland hos Anna, jag fastnar mkt i "shapingtänk" för det är mkt sånt med hundarna, så det är kul att läsa om "vardagstänk" på häst, ingen jag kursade ,med hade häst så det blev inte nåra sånna jmf. Läste att du hade ridit för Manuel F (lusitauro,com ? ) kommer inte ihåg efternamn, jag har funderat på att åka dit på clinic då man fär "låna" häst där ( min är bara två) är det något du skulle rekommendera ?
Kul att ha hittat din blogg (genom Kryddans)
Mvh Acke
Ann-Louise Ryrvik
8 mars 2011 22:18
Hej Acke!
Kul. Jag upptäckte också det, via en kommentar till ett inlägg, att vi generellt är dåliga att prata vardagslydnad. Jag tror att vi gör så mycket automatiskt och eftersom "tyngdlagarna" är likadanna mellan vardagslydnad och tävlingslydnad/dressyr så väljer man gärna tävlinglydnad/dressyr för det tycker vi är häftigare...
Nyttigt med kommentarer!!!
Jag har inte ridit för Manuel Fernandes, men varit där som fotfolk på två kurser. En dressyr och en unghästberidning. Det jag såg var mycket positivt ur min synvinkel. En mjukhet, en bekräftelse av hästen och en kille som jag upplevde levde som han lärde.
(Inte så mycket nytt och aha! Men det är ofta inte det som är grejen. De klassiska principerna har funnits länge ;-). Det var bra och tydligt.)
Älskade hans kärlek till hästarna och hans bekräftande attityd till dem och till människor. Skulle vilja kalla det för "affirmativ-träning" ;-).
Välkommen =D!
ylle
11 mars 2011 09:14
Dina många exempel är bara helt UNDERBARA! Så får Du folk att verkligen förstå vad Du menar! Mer ur Pandoras box tack!!!
Det här affirmativa tänket har ju gjort underverk med min busalpacka Qatay. Idag är han en ängel som tigger genom att backa.. inget mer nafs, ingen fräckhet. OM jag bara hade haft det här tänket med ponnyflickorna så hade nog allt sett annorlunda ut idag.... TACK för att Du delar med Dig!!!
http://ponnyflickornasblogg.bloggplatsen.se
Ann-Louise Ryrvik
11 mars 2011 09:40
Tack kära du!!!
Snart är det nog slut tyvärr, för jag kan inte komma ihåg så många fler =D. Klart nå´t mer dyker kanske upp :-).
Elisabeth
11 mars 2011 20:50
Tittar man på hästarna när de står och kliar varandra så gör de ju faktiskt likadant, när hästen kliar på fel ställe eller för hårt så upphör den andra att klia (i kombination med en lite trumpen blick ibland ;) ) och då provar hästen igen att göra på ett annat vis osv. Har jag sett flertal gånger mellan våra :)
http://boulanger.camarguehast.se
Ann-Louise Ryrvik
11 mars 2011 20:55
Coolt. Ja, de är nog duktiga på att se till att alla är nöjda och glada.
Det är lite skumt, för mina kliar aldrig vad jag ser (och jag ser dem mycket). De står gärna och hänger tätt, tätt men regelrätt kliande - nej.
Om jag börjar klia en så kan den börja klia någon annan och sedan är de igång....
Något du har sett?
De är ju jättetighta vänner. Sover ibland sked :-)...
Johan en naturbegåvning när det gäller djur. Här är Loke nyss hemkommen.
