Oscar II, Karl-Oscar och Lars-Oscar är helt ljuvliga! Jag är fnittrigt förtjust i dem. Man känner verkligen kontakten med fisken trots glasrutan emellan. Förr i världen hade jag fiskar för att de var vackra och jag tittade på den ur ett ensidigt perspektiv. De var och jag studerade.

Nu är det HELT annorlunda. Vi studerar varandra! Jag kände det med Danny och än mer med mina Oscarspojkar. Det är nästan lite läskigt och det ställer världen lite upp och ned. Det blir också mycket mer tankar kring hur man kan göra livet hos en så bra som möjligt. Hur kan jag göra livet intressantare för dem än att bara stå och gapa...

Sen kommer ju tankar om berättigande att ha dessa liv, individer, i fångenskap... Hur rätt är det hur fel är det...

Jag tog några bilder på pojkarna, men insåg att de också reagerade på kameran. Trots att jag inte använder blixt så tror jag den skickar ut någon slags mätljus när man har autofokus. När jag tagit ett antal bilder så såg jag att de blev obekväma... Shit tänkte jag, nu har jag skrämt dessa också. De släppte det dock snabbt och så fort det var mat på tapeten så var de med i gemet igen. Skönt! Det blir till att ställa in manuellt i framtiden...

Karl-Oscar och Lars-Oscar

Lars-Oscar

Oscar II

Dålig bild, men här ser man hur Oscar II smyger och kikar fram bakom pumpen. Söting!!!

I förrgår var Johan ledig från skolan. Studiedag. Då åkte vi ned till Göteborg och shoppade. Johan skulle köpa något slags spel för födelsedagspengar och jag skulle hämta några lådor hästgodis på MyOne.  Efter att ha käkat lite gott så drog vi oss hemåt och passade på att stanna i Nol. Emelie hade berättat om Nols Ciklidhobby där hon sprungit ned dörrarna på sistone och jag skulle ju följa med henne dit igår.

Så många gånger jag passerat Nol och inte haft en aning om att en sådan guldgruva fanns där. Visserligen var det länge sedan jag var inne på fiskar men man brukar ju ändå ha lite koll och kika lite. Nu skruttade jag in där för att för kika inför mitt och Emelies besök. Det var som att komma in i en smågodisaffär när man är riktigt, riktigt sugen. Den ene fisken var vackrare än den andre... Det tog aldrig slut.

När jag hämtat mig från den värsta chocken frågade jag om innehavaren Kent hade några Påfågelsciklider (Oskarfiskar). Han hade tre stycken hemma. Vi gick och kikade på dem och de var helt bedårande. Det var en tigrerad och två albino.Jag tingade den tigrerade och en albino. Johan var också salig bland burkarna och såg några fina firrar.

Igår begav vi oss dit. Emelie, Christian och jag. De skulle dit för att hämta lite koi. Koi och allt runt dessa är en helt ny värld för mig. En värld som jag ska undvika för att slippa bygga dammar, köpa pumpar och skaffa mig ytterligare arbete. Nä, jag skulle hämta min Oscar II som visst blev utökad med Karl-Oscar. Men när jag skulle åka med dem fick jag dåligt samvete för den kvarvarande fisken. Han skulle ju bli ensam utan kamrater....så Lars-Oskar fick också följa med hem. Suck! Eftersom det bar mycket folk i butiken plus att mitt ressällskap skulle håva upp några fiskar i rätt färg och form ur stora kar med småkoi så  hade jag tid att gå runt och kolla igen. Ljuvligt. Fick då syn på Johans favoriter så det fick följa med några sådana hem. Guldig pansarmal, glödbandstetra och guldbarb neon. Plus en liten "algätare" som såg ut som en rocka. Hade lite ångest på väg hem, när jag satt där med 14 fiskar istället för TVÅ. Nåväl  värre brott har begåtts av mänskligheten och av Ryrvikskan...

(MÅSTE FÖRTYDLIGA att jag har TRE akvarier till förfogande så de kommer inte att bo tillsammans. De har olika krav på miljö och åt oscarsfiskarna blir allt mat he he. Jag måste införskaffa ett större, minst 750 l till Oscarsfiskarna så småning om. )

Efter att ha installerat alla liven där de skulle vara så blev det skratt och glamman och mycket tjöt tills morgonen dagades igen....