Marianne

27 januari 2012 11:27

Hej! Intressant med dina fiskexperiment. Jag tror att skillnaden i betende beror på att det är helt olika typ av fiskar. Cikliderna, rovfiskar, som måste vara vakna och alerta både för att få tag i mat och att inte bli mat. Vaktar och skyddar sina ungar mm. Guldfisken är väl mer en "ko" som bara går och betar det som finns på botten och inte behöver bekymra sig så mycket. Väldigt förenklat och amatörtänkt men ändå :o)

Ann-Louise Ryrvik

27 januari 2012 14:57

Kan nog vara så, Marianne... Hmmm... Men borde inte guldfiskarna få passa sig hela tiden för att inte bli mat?
Klok fundering. Tåls att grunnas på! =D

Lena

27 januari 2012 12:30

Hihihi! Nu har du allt fått nåt att bita i =)
Kramen

Ann-Louise Ryrvik

27 januari 2012 14:56

Jodu, snart biter jag i dem i en fiskgryta ;-) ha ha ha..... Nädå. Hä' ska gå!
Kram kram

Linda

27 januari 2012 12:58

Ett tips.. låt saken stå som du vill ha bort rädslan för vara kvar i tanken och flytta runt den då och då (gärna flera ggr per dag) så till slut kommer de tröttna på att vara rädda och se det roliga i det. :) Iaf fungerade det på mina å tex slangar osv. Fast en del är ju hopplösa fall ;) exponering och tålamod, men jag tror att flera gånger om dagen är en bra start, å nått superextra mumsigt som lockar lite extra :)


Eller så letar du reda på några ormisar direkt *flinar* För dom är inte stimmiga på samma sätt..hehe
Fiskar har ju inte de största hjärnor och med det glömms nog saker fort fort. Men det går med tiden :)Å det är skitkul att följa dina försök :D

Ann-Louise Ryrvik

27 januari 2012 14:56

Ja, jag får nog göra det. Som det är nu har jag gått dit stuckit ned pinnen och så har det kommit rödspätta. Typ 10 ggr per dag fast bara två dagar så det kan ju bli bättre så småningom. Dock ser jag ingen skillnad än i alla fall. Ska nog göra som du säger. Är dock rädd att det ska utsöndra något plastgift så att de dör... Hmm

Ormisar ja. Onekligen lockande, men nej. Nu är det O:n som gäller =D. (Och en liten sketen guldfisk ;-). )

Tack för tips och glada tillrop =D!

ubitt

27 januari 2012 18:42

Synnerligen intressant! Fast, hmmm, bara två dagars träning kan väl inte säga så mycket?
Rädslorna liknar mycket mina alpackor. NU är de ju inte rädda för mig, men så fort det kommer en ny människa eller hund... och det beror nog dels på att de är bytesdjur, men framförallt på att de inte är helt domesticerade, man har ju bara haft alpackor i jätteflockar för ullens (och kanske köttets?) skull där borta i Sydamerika. Lamor t ex har använts som packdjur, så de är mycket mindre skygga..

Ann-Louise Ryrvik

28 januari 2012 09:16

Eller hur!??!
Nja. Kanske inte samtidigt kan man börja fundera på om de blir sensitiviserade. Räddare och räddare... Det verkar lite så.
Är lite rädd att de ska bli rädda för mig också. Å andra sidan är de lika "glada" när jag kommer fram tomhänt som vanligt... Vi får se.


Intressant där med alpackorna. Så kan det säkert vara till viss del med fiskarna också. Att vara rädd har inte varit till nytta för överlevnaden, men det har en kraftig färg varit i detta fall eller långa fenor....

Tina

28 januari 2012 10:05

Den erfarenhet jag har av Oscars och det jag hört/läst, så är det ciklider som är väldigt känsliga och misstänksamma av naturen och de trivs bäst om saker och ting är som det alltid har varit. Allt nytt kan tyckas vara "farligt" i en Oscars liv och bara en sådan sak som att byta foder kan skapa grinigheter och stor misstänksamhet hos fiskarna under lång tid innan de accepterar den nya maten. Ingen lätt utmaning du tagit på dig, men med envishet så kanske det går att träna dem.
Jag hade ett par oscar för en herrans massa år sedan, men lessnade på dem då de möblerade om i karet hela tiden.

Ann-Louise Ryrvik

28 januari 2012 11:59

Aha... Robusta skummisar. I vilket fall så hade de sovit på saken (antagligen ökad motivation pga hunger) så idag så anföll de belöningsstickan och skulle HA MAT!!!! Perfekt.

Jag gjorde flera repetitioner. Lika bra varje gång. Bad gubben ta bilder. Tänkte inte på blixten och oj så hemskt det blev igen .-(. Fast de verkade komma över det lite lättare när vi slutade blixtra....

Förstår det. Stora, grisiga och burdusa och behöver en kubikmeter vatten minst. Nu har jag ett sparsamt bebyggt stort akvarium så de får väl böka på :-).