I dag började jag med lastträning av Cazal. Strukturerad träning alltså eftersom han redan har åkt transport någon gång med mamman och en gång hit. I dag var en bra dag eftersom jag hade det lite lugnare och att jag inte skulle någonstans.

Började med att bara gå med honom mot  transporten, trodde nog att han skulle traska med mig in men han stannade utanför. Jag började då klicka och belöna för att han nosade på lämmen. Ett par klick för det och sedan för att han satte foten på lämmen. Femte klicket gick han in. Backade ut honom och så fick han upprepa. Kändes kolugn. Inne i transporten fick han också klick och morot för att han undersökte väggar och fönster. Kändes som en mycket bra träningspass. Kommer att fortsätta i morgon på samma sätt. Har långsiktig plan på att snart lasta på så att vi kan börja göra lite utflykter till tex ridhuset, åka till Marie och fika och annat smått och gott.

Red Junge och han kändes fin. Jag har ju gått igenom en del faser sedan jag skaffade Junge och började med den akademiska ridningen. Först hade jag mitt gamla hårdhänta ridskolemonster som dök upp när jag inte fick det att fungera. Då blev jag hård i handen och forcerad. Sedan har det varit en period när jag inte vågat göra någonting utan anden har varit "flowerpower" och vi bara har ridit omkring lite dit han velat gå. Jag har tyckt synd om honom och inte vågat "rida". Nu tror jag att jag är i fas tre. Jag känner det som om jag mer vet vad jag vill och kan vara tydligare men ändå mjuk. Han svarar jättebra på det och frustar och går dit jag vill och gör det jag har tänkt....Trots att han i dag var lite stressad (de andra hästarna hade gått iväg) så tog han styrning fint och gjorde  fina slutor. Kanske är vi på G nu!

Junge är egentligen lätt att rida, i alla fall enligt Christina. Det kan ju bero på VEM som rider ;-D...

Han blir lätt störd ,och när han blir stressad så tar han inte hjälperna. Om man då tar i mer, kraftigare hjälper, blir han stressad för det. Om inte hjälperna är korrekta eller inte synkade tar han dem inte heller. Om han däremot är i balans mentalt och att man själv har händer, armar, ben, vikt o.s.v på rätt ställer, rätt synkade och med rätt intensitet är han mjuk som smör. Man kan rida honom "med blicken". Ni förstår att detta inte lätt för mig som nybörjare inom denna ridstil - med andra ord är han en bra läromästare!!!!

Jag tog en vända med Casino vid hand i paddocken. Attans att denna ponny inte är större så man kunde rida på honom. Tur är väl kanske det för jag kunde få mitt livs resa och jag är för gammal för det :-). Han är helt fantastisk. Han känns så lätt; svarar fint på hjälper, sätter fint under sig till tyngdpunkten och är formbar. Honom får man passa så han inte överanstränger sig för ju svårare det är och ju jobbigare det är desto mer tar han i. Han ser riktigt nöjd och glad ut och dessemellan blir han förbannad och hugger i tyglarna eller åt mej. Han är min lilla goding! Glimten i ögat och en terriers attityd!

Casino -Troll när hovis var här sist....

Salle-mannen blev storebror i april. Jag har fått några bilder från Uppfödar - Eva. Visst är det ett gulligt föl!!! Hon heter Delicia och skall vara lika go som Salle. Tror det är dags för ett besök snart....

Nyss hemkommen från Råhagens brukshundklubb, där jag hållit en dag med klickerträning. Känner att det är frustrerande kort tid med en dag och man hinner inte ta allt, men jag matar på så att det blir nästan too much. Egentligen bättre att sovra mer. Det kommer väl. Man vill för mycket!

Råhagen är en jättefin klubb. Stämningen kändes väldigt god. Deltagarna var intresserade och öppna. Det var ovanligt lite, om inte till och med obefintligt, ryck i koppel eller nejande. Sådant är skönt! Det blir så jobbigt om man skall hämtahem ända från den sidan.....

Igår hipp som happ ställde Salle-Mannen upp sin hov på ett gamlat bord som skulle slängas. Helt spontant. Passade på att belöna och nu gör han det hur fint som helst.

Nu kan han göra det också oberoende av mig. Vi hade tagit skydd för regnet under carporten. Han fick käka sin lunch där. Helt plötsligt går han bara ut, går fram till bordet och sätter upp hoven! Det hade inte en hund gjort.... inte mina i alla fall. De är så beroende av min position och "träningsläge". Kanske också för att de inte är klickertränade helt från början, medans Sallemannen är det.....

Min lille ängel, med ängla... nåja kanske inte lockar, men han har en ganska söt man ändå...

I dag stod Emelie och borstade på Robban och jag stod och grejade lite med Sallemannen som var lös. Bredvid står ett bord som skall slängas. Helt plötsligt ställer Salle upp en hov på bordet :-o. Snabba beslut  - kul beteende - förstärkte och nu kan han göra det jättefint. Ställer upp benet (trots att det är ganska högt) och håller det kvar! Fräckt. Antagligen något som jag kommer att få ångra när han springer upp på altaner och slänger upp sina älgskånkar på matborden... Det  är dock smällar man får ta ;-D. Ska försöka ta någon bild på spektaklet i morgon.

Det man kan säga om klickertränade djur är att de i alla fall är kreativa!

Förövrigt har jag och Salle tagit en promenade och stiftat bekanskap med motorsågande män, snabba sportbilar och råmande kor. Korna var lite läskiga. De stod bara där och glodde. Han höll dock i hop fint . Hans "rädsla" yttrar sig i att han håller huvudet högt och rör sig lite fortare.

I morgon skall vi nog ge oss ut på studiebesök till andra platser. Kanske tar vi transporten och åker någon stans...

I dag var det sökträning i Lysekil. Vi var vi nio stycken.

Jag var sen som vanligt men hann precis med 8 färjan. (Vi skulle ju mötas kl 8) det kändes mycket bättre när jag fick syn på tre syndare till.

Vädret var ombytligt och växlade mellan sol, ösregn, storm och "bara" mulet. Essie gick kanonfint i dag. Det bästa hon någonsin gått! Raka skick, bra tempo och fin flying. Visst finns det att göra men jag ser ljuset!  Nu kan man överleva ytterligare år av slit och motgångar. Man behöver någon sådan träning ibland, att det år lite bra, för man skall vara motiverad.

Bland andra saker att märkas i dag var att Meja hade käkat raketbränsle, Karin var så försynt (he, he) så hon glömdes bort i skogen och Vilda hade rensat öronen ;-D.

Kom in ganska nyligen från hästarna.

Hade egentligen tänkt arbete från marken med Junge, men såg när jag kom att det var lite hö i höhäcken. När jag fyllde på öppnade jag en ny hösilage bal och det är ju smaskigt. Alla kastade sig över maten och jag tänkte vänta en stund med att greja med Junge.

Casino struntade dock i maten utan kom och pockade på uppmärksamhet.  Det är säkert dryga veckan sedan jag klickade med Casino sist.

Tänkte leva lite som jag lär genom att tänka på förstärkningsfrekvensen. Belönade alla beteenden i hans repertoar och jäklar vilken effekt det blev. Han blev som den värsta border collie på att bjuda beteenden. Hipp som happ medans jag stod där dök det upp början till ingångar. På några klick började han göra riktigt fina, med bra bakdelskontroll och t.o.m. lite stegförflyttning till höger :-D.

 Kan bara konstatera att denna shettis är helt fantastisk!!!