Nu när jag då ändå håller på att bildbomba er, så fortsätter jag väl i samma stil idag också =D.

I går var vi till Uddevalla sjukhus och kollade ögonen på Erik. Det är rutin på förtidigt födda. Först får de droppar i ögonen som gör att inte pupillen drar ihop sig och sedan lyser man in i ögonen och kikar hur det ser ut innuti med förstorningsglas på något sätt. Allt såg bra ut och det är skönt. Inget som är på tok.

För att han skulle vara lite extra fin fick han ett bad i förrgår. Här badar vi inte varje dag inte, bara till jul och påsk och högtidliga tillfällen ;-) ha ha.

Nu är det inte mina håriga armar ni ser utan Gubbens :-).

Liljor kommer i konstiga färger...

Johan med på promenad. Gäller att passa på innan skolan börjar och det blir mörkt när han kommer hem från den :-(. Jag VILL INTE ha höst. VILL INTE!!!!

Zack är glad. Promenad är kul.

Puppisen

Puppis och Diva på krönet. (Svärfar har alltid velat spränga bort detta krön, men jag har kämpat för dess existens. Det blir som en mur, en horisont mot omvärden :-)

Grannen alldeles bredvid föder upp halvblod. Fina hopphästar. Det är min stora skräck att några av mina klumpfotade hingstar ska ta sig ut och upp till dem.

Då skulle fölen inte riktigt se så här graciösa ut. Tänk om det kom ut ett litet, svart, hårigt avlångt föl....fast nu är ju Loke kastrerad så nu är ju den farhågan borta. Sen har vi ju skimmelpojkarna som också skulle kunna ge katastrofala följder ;-).

En riktig söting....

I en annan hage går dessa galanta damer. Vackra som en dröm. Dessutom verkar hans hästar ha bra mentalitet. Orädda, öppna, snälla och sociala. Jag har vid några enstaka tillfällen gjort någon insats - tagit in, fodrat, tagit någon häst på lösen - och de har varit så trevliga och coola. Många halvblod tycker jag är nervösa och lite "blondiner", fast icke dessa. Mycket hannoveran tror jag. Jag kan inget om avel eller hästar över huvud taget egentligen. Det är väl därför jag har så många unga hingstar ;-)

Och en liten en till...

Diva med slipsen framme.

Å så slänger jag in en överbliven bild på Edipo-Fnasket. Där är nog en som kan hoppa ändå. Han tycker att det är så kul att leka med matte i paddocken att han siktade på att hoppa in härromdan. Jag fick faktiskt tjoa och veva lite för han var på väg över. Flera gånger.

(Det är inte utan att jag blir lite nervös över mina staket... Ingen av de andra skulle försöka sig på att hoppa, men kanske han. Hua. Fast då kanske det ändå blir hoppblod i grannens föl nästa år hrmmmm..... ;-).