Oh, vad livet är underbart. I dag är det 4-5 grade plus ute och jag tinar upp. Jag avskyr vinter. Hade vi varit gjorda för vinter hade vi haft päls! I går kväll var det - 10 grader och det är INTE roligt.

Livet är underbart också för att jag i dag har haft min bästa träningsstund med Loke. Helt fantastiskt. Det känns som vi kommit mycket långt på vägen till varandra nu. In speaking terms.

Vi började med att han fick springa runt och härja lite. Det är ingen ide att kämpa mot naturkrafterna och hamna i onödiga konflikter. Efter en liten stunds studsande med anhalter hos mig för godis och klapp så  började vi greja lite. Måste tillstå att det krävs mod att stå kvar oberörd när han kommer dundrande, bakutsparkande och ruskande på nacken och ha förtröstan att han inte vill jämna mig jäms med marken. Att han hinner stanna. Att han har kontroll på vart benen skjuter. Men se - han hade kontroll och jag är inte platt.

Han fick bjuda vad han hade. Targt, sänka mulen, vända bort huvudet, ponnie-zen, fritt följande och ruskanden (lika bra att ta udden av ruskandet genom att ge snask för det ;-). Efter lite grejanden med lite pauser emellen så satte jag på grimma och det blev lite följa. I dag var han inte alls så offensiv och härjig utan lufsade med som en vovve, både när han var lös och i grimmskaft. 

(Försökte förresten belöna honom för frivilliga lägganden och rullningar. Men det var ingen bra idé. Provade tre gånger och varje gång blev han skitsur. Såg riktigt kränkt ut. Precis som jag gjort mig skyldig till något enormt etikettsövertramp, vilket jag väl antagligen gjorde också.  Första gången trodde jag att det var för han blev överaskad. Andra gången fick jag fokus på det och tredje gången insåg jag att det inte var uppskattat. Intressant. Speciellt med tanke att jag har suttit på honom vid ett flertal tillfällen när han legat ned. Antagligen kan det bero på att jag kom för fort fram för att belöna eller för att han hade "rulla sig" i tankarna när jag dök upp. När han legat ned förut har han ju vilat och jag har kommit fram lite mer försiktigt. Hmmm... )

När det var dags att sluta så vägrade han att lämna paddocken. Det var stört omöjligt. Vi hamnade lite i konflikt, fast det blev en fruktbar en. Inget bråk, men ändå lite olika viljor och det visade sig att jag var envisast ;-). Det intressanta var också att han inte blev förbannad och tänkte mölja ned mig. Faktum är att jag tror att han kunde ha gjort det förr. Jag tror att han gillar mig nu och har förtroende för mig, för det fanns ingen tendens att sparka, slå eller slita sig. JAG ÄLSKAR HONOM!!!!!

Här kommer en bildkavalkad på Loke innan jag tog av honom hans pyamas:-). Tyvärr hade jag lilla uselkameran så bilderna blev tyvärr inte så fräcka men ni får stå ut.

Hej! Här kommer några bilder på mig, Snyggingen.

Tjohooooooo!

Busebus!

Åhej.

Gud, va han skuttar runt den där! Kan man leka med honom tro?

Samförstånd.

Holy Moses. Han är stor!!

k

Två coolingar på väg!

 

Lin

8 januari 2009 15:45

Jösses, han är så ofattbart STILIG !!!!

 

Evelina

8 januari 2009 16:28

Vilken härlig blogg :) besök gärna min också :)

http://www.evi0627.blogg.se

 

Caroline Kj

8 januari 2009 16:48

Vad roligt att det går fint med honom, vilken söting han var i det täcket! :-D

 

cina81

8 januari 2009 19:28

Å vilka härliga bus bilder!! :)

http://cina81.bloggagratis.se

 

Eiram

8 januari 2009 21:55

Den hästens resa tillsammans med Dig kommer bli enormt spännande och jag önskar jag hadde en tidsmaskin så jag kunde hoppa fram 10 år(för att sedan hoppa tillbaka 20-du vet ung fräsch och ta med mig smarta saker från framtiden;-) ) för att se hur ni utvecklat er!!!Kan knappt vänta! ps påminn mig inte om detta meddelande om 10år får då kommer jag kola av shocken av vart årena tog vägen...;-o

 

Ann-Louise

10 januari 2009 21:08

Lin; Visst är han. Jag blir nästan knäsvag. Nu på vintern är han dock som en hårboll med stor mage.

Evelina; Tack! Jag ska skutta in och kika på din sidan :-)! Spännande!

Caroline Kj; Ja, det var stor skillnad från när du var här.

Cina81; Tack.

Eiram; Jag återkommer fniss fniss.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu är första "spadtaget" taget och de gamla husen är i förvandling... Snacka om renoveringsobjekt!   ...

  Kompis the Cat! <3

  Denna vecka har det varit etapp 2 på instruktörsutbildningen i Nose Work. Jättekul.  Det var kul att träffa alla igen och se deras utveckling och höra deras berättelser om sina testelever och deras framgångar. Sedan förra träffen har vi fått tr...