Livet rullar på i tretimmarspass. Inte illa det. Jag har nyss varit på promenad med hundarna för att leta kantarell. Gick till ett av mina säkra ställen nära huset. Det var som att hitta Eldorado, landet av guld. På en yta av ca 3 x 1 m lyckades  jag fylla en grönpåse. Det var som ett gult lager över hela marken.

Inte illa, men det kändes snopet att gå hem. Det är ju egentligen själva kantarelljakten som är grejen och mindre kantarellerna i sig själva. Dessutom skulle ju hundarna ha sin promenad så jag tog en sväng och letade på mer ovanliga ställen så vi fick en skön stund i skogen i alla fall. När jag går där med hundarna så känner jag en sådan ofattbar lycka. Att bara vara. Att umgås. Att ha det trevligt tillsammans. Det springer, leker, badar, bär pinnar, hoppar över stock och sten... När jag stannar, stannar de och när jag ändrar riktning hakar de på. Jag behöver aldrig undra var de är. De är med för att de helst vill vara där jag är. Man ser hur glada de är och hur fria de är. Sådana stunder är viktigare för mig än någon träning. Träning är kul och skapar en djup relation men detta är ren och skär avslappnad lycka eftersom det är totalt kravlöst både från min och från deras sida.

  Skogens guld.

Appropå träning så jobbar jag på med Zack. Jag har bestämt mig att min reaktion häromdan var hypokondri och det får vara så till annat anges. Idag jobbade vi lite med fria följet och började lite mini med krypet. Han känns väldigt balanserad och av pipet som man ibland kan höra i vardagen (helt i tomma för sig själv kan han gå och pipa) har jag inget av i lydnaden. Pepper, peppar ta i trä och i allt annat som går att ta i... Inställningen till träningen är bra. Han är sugen, uppmärksam, pigg och inte övervarvad eller bekymrad. Känns bra hittills.  

I går rensade jag rabatter på framsidan. Då var hundarna ute och stökade. Zack hittade en ytkälla i slänten. Det sipprar fram vatten där i leran och det var ju fruktansvärt kul. Han grävde och geggade och drack. Det var bara sååå kul. Det är inte för inte jag kallar honom GRÄVLINGEN.

Skitkul, med betoning på skit. Den leran är så finkornig så den fastnar överallt. Köket fick saneras sedan för det dök upp avtryck överallt, trots avspolning.

Skön tunga!

   Diva gillar Zack jättemycket. Ju äldre och pestigare han blir, ju mer tolererar hon honom och hans pestighet. Ganska intressant det för han kan vara väldigt förolämpande ur mitt perspektiv. Han kan tex gå och sätta sig på henne eller Puppis om de ligger ner. Eller kliva på dem. Ingen bryr sig.

Diva låter honom t.o.m brotta ned henne. Det är en kärleksförklaring =D.

Johan älskar och bada i sin plastpool ute. Det gillar hundarna också. Det är ett himla badande på Johan och det är nätt och jämt att de inte hoppar i. Minsta vink och så hade vi haft tre hundar där i också.

Här är några bilder från kvällsdoppet...

Tokigt barn och tokiga hundar! I love them all!!!!    Vackra Diva... Hon ser precis ut som en schäfer ska tycker jag!

Sist skrev jag att jag skulle kolla på "Lotta på Liseberg" för att se om jag fick en skymt av Johan Prinsen. Och jojomän. Han blixtrade förbi bredvid Lotta. Det såg ut som de hade dansat, men det visade sig sedan att han varit uppe på SCENEN och sjungit! Skoj! Tyvärr var inte mycket av det med på TV, bara en glimt, men det var roligt ändå för Johan att få känna på hur det kändes att stå där inför några tusen människor... Ja, blyg är han i alla fall inte he he.

Det var ju tema schlager och det är ju något som Johan gillar. Norges, Danmarks och Finlands Eurovisionbidrag var med och så Danny förstås.

Johan sjunger på scen.

   No limits ;-).

  Hrmmm... Det ryktas om att Johan fick en puss sedan också... 

 Och förutom Johan var då dessa där och sjöng ;-).

Smällkaramellen Danny

   Stella Mwangi 

Paradise Oskar

   A Friend in London 

 

Gudrun

4 augusti 2011 01:27

Det är nog bra att inte oroa sig över Zack förrän det finns nåt att oroa sig över. Det slog mig att min Dogue de Bordeaux gjorde så när hon var unghund. Jag fick veta att de kunde få så där plötsligt ont när de är i tillväxtfasen. Det gick över av sig själv. Det låter väl som en bra diagnos?

http://velourpojkenalfons.blogg.se

Ann-Louise Ryrvik

5 augusti 2011 20:49

Nä, du har rätt. Det kan mycket väl vara något sådant. Det är bara att jag nog är extra orolig nu när jag haft lite otur med de sista av mina vovvar.
Jag ska släppa detta nu tills det händer något annat...
Tack för tröstande ord!!!

 

Kim

4 augusti 2011 22:55

Tack för alla leenden du och hela ditt gäng ger mej!

kram

http://varmt.bloggplatsen.se

Ann-Louise Ryrvik

5 augusti 2011 20:47

Å tack å kram på dig!!!

 

Ulrika Harrison

9 augusti 2011 00:58

Vill bara saga, Gud vad haftig du ar Johan som kan vara sa naturlig pa scenen. Verkar som en kanon kvall! Sommar och bad kanns ganska langt bort men den 1a sep ar det officiellt var har sa det gar at ratt hall! Tank att vi har sa manga fyrbenta familje medlemmar att lara kanna nar vi kommer tillbaka. Ja, snacka om skitig vovve ;-) Maste ha varit en glad och nojd! Maste erkanna att jag blev lite sotis nar jag sag all svamp. Gud, sa gott. Njut och tank pa oss lite nar ni ater, ok!?

Ann-Louise Ryrvik

9 augusti 2011 07:23

Jodu, det är många som välkomnar när ni kommer hem och hälsar på. 14 stycken om jag räknar rätt. 4 med två ben och 10 med fyra ben....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu är första "spadtaget" taget och de gamla husen är i förvandling... Snacka om renoveringsobjekt!   ...

  Kompis the Cat! <3

  Denna vecka har det varit etapp 2 på instruktörsutbildningen i Nose Work. Jättekul.  Det var kul att träffa alla igen och se deras utveckling och höra deras berättelser om sina testelever och deras framgångar. Sedan förra träffen har vi fått tr...