Eftersom en liten fågel, eller egentligen en väldigt stor fågel, viskade i mitt öra att det var många udda typer som läste min blogg.. (Hej brorsan =D!!!! Du var väl typ den siste jag skulle tro var här och kollade! Fniss! ),  så fortsätter jag på den inslagna vägen med Erik-rapporter. Dessutom har han ju kusiner på Nya Zeeland och även släkt och vänner på betydligt närmare håll som inte kan hälsa på pga att han inte får vara ute i stora världen än...

Brorsorna vet dessutom syftet med rubriken ;-)!   

Jag har inte ens varit här en vecka än, fast det känns som ett helt liv. Surrealistiskt är det ett helt liv för Erik. Idag är han fyra dagar gammal om jag räknar rätt. Man ser utvecklingen gå framåt hela tiden. Typ dag  ett  - kuvös, dag två - börjar skrika sig ut till annan avdelning, dag tre - öppnar ögonen och tittar mer och idag, dag tre - börjar han ligga och snutta plus lyfter upp nacken. Utvecklingen går fort!

Känsliga tittare får blunda nu och scrolla ned en bild ;-) !!!!

Vad gäller min utveckling är den inte lika linjär. I går var jag skral igen så jag nästan funderade på att skriva testamente. Blodtrycket var högt igen och jag var allmänt nere. Jag har egentligen bara två lägen; irriterande positiv, glad, energiskt och brötig  eller så är jag förbannad :-). I går hamnade jag i det sällan skådade tredje läget; apati och melankoli. Tyckte bra synd om mig själv, och det var såååå dystert, sååå hopplöst och allmänt surt.

Fick sedan sova lite och få blodtryckssänkande medicin och jag var back in business. I morse smidde jag stora planer och utökade mina aktiviteter....  Nu vid lunchtid var trycket på väg upp igen, fast det har inte tagit på humöret ännu. Denna gång ska jag kämpa emot och VÄGRA låta mig påverkas. HA! Vad säger ni om det då!??!!!

På kvällskvisten fick jag värsta överraskningen. När jag kom in i min "cell" höll svärmor (som lyckats fixa sig in på något skumt sätt) tillsammans med Johan på med att leverera värsta jättestora korgen med diverse gotter i!!! Tjohoo! Både för den kroppsliga och men mentala spisen. T.e.x hade svärmor lånat ut sin favoritobjekt nr ono; sin cd spelare så att jag kan lyssna på talböcker när Erik sover i famnen. En massa talböcker var med och min älsklingsskiva med Pink!!!! (Som ju också är nybliven mamma. Lägligt med en dotter som jag ska försöka fixa ihop Erik med så småning om. Jag har försökt övertala Johan men han vägrar ;-) ha ha )

Det mest hjärtknipande i korgen var nog ändå kortet som Johan fixat där han sett till att hundarna och katterna också har skrivit under med egen tass. Helt ljuvligt!

Han har kommit på det helt själv. Djuren skulle skriva under och han hjälpte dem med att sätta pennan mellan tårna i tassarna så att de skrev "sin" signatur på kortet. En katt hittade han inte. Gubben tyckte då att han kunde väl bara skriva kattens namn, men det gick INTE. Han hittade ock katten så att familjen blev komplett.

Snyft!!!!! Lite tårmild blir man allt....

Måste också skriva några rader om snälle Gubben, som sitter dubbelpass med Erik nu så att jag ska få sova. Vilket jag ska göra nu också, och inte bara blogga!

Go´natt!!!!