Gubben och Johan packar och jag tittar på. De är i hyfsat god tid. I morgon vid lunchtid bär det av till Thailand för dem. Sen kommer de inte hem igen förrän i slutet på januari. Det innebär att jag och Erik är gräsänklingar ett tag.  

Appropå detta med att packa. Jag sitter och småskrattar och drar mig till minnes en gång på stenåldern när jag och några kompisar skulle sticka till Thailand. Jag bodde i Karlstad då. Nina och de andra skulle plocka upp mig vid fyra på morgonen, så jag gick upp klockan tre och slängde ihop mina grejor. Typiskt mig! Jag såg att batteriet till videokameran var dåligt laddad, så jag satte det på laddning.

Klockan blev 04.00 och tjejerna kom och vi åkte, glada i hågen, till Arlanda. Väl där, vid niotiden, så kom jag på att - Jäklar jag tror jag glömde stoppa ned batteriladdaren och batteriet!! Jag ringde hem och väckte Gubben. Han hade festat kvällen innan. Vi var ju studenter så det var en inte så ovanlig situation ;-9. Det var ofta fest och ofta ett rejält festande.

- Kan du kolla om jag glömde stoppa ned batteriladdaren och batteri? Den ligger i fönstret i köket.

- Jaaa. Den är här.

- Meeeen vad gör jag nu. Kan jag köpa nytt i Thailand?

- Kommer bli svårt om inte omöjligt att hitta rätt sort... hmmm... Om jag skyndar mig så hinner jag nog komma med det?

Gullige, snälle, och inte att förglömma, bakfulle Gubben slänger på sig kläder och kastar sig på cykeln. Han cyklar som en gnu bort till flygplatsen (som vi tack och lov inte bodde allt för långt ifrån). Har tur. Det ska precis gå ett flyg till Stockholm och med en slirning hinner han med. Under flygresan berättar han för flygvärdinnorna att han ska en snabbis till stockholm för att lämna batteriladdaren till sin kvinna. De tyckte nog att det var lite gulligt för de sa att de skulle hålla återflyget lite så att han skulle hinna springa bort till utrikes och sedan hinna med nästa flyg tillbaka.

Jag står där och väntar för att springa in genom securitykontrollen. Precis på håret kommer Gubben, som då förstås var kille, springande. Han lämnar över batteriladdaren, får en puss och jag springer för att hinna med mitt plan.

Gubben vänder tillbaka. Han hinner med returflyget hem (med lite hjälp) och cyklar sedan hem och går och lägger sig för att kurera sin bakfylla.

Vid tolv kommer vår bäste vän och "hustomte" Kenneth instormande. Han hade också varit med på festen kvällen innan.

- Ööööööööö!!!! UPP OCH HOPPA, SLAPPHÖG!!!!!! Ligger du där än och slöar!!

- TYST!! Jag har precis varit i Stockholm!

Det är det som är kärlek! =D

Här kommer ett gäng mobilbilder från hagen..

Dunderrumpa

Sallemupp

finns ändå. I promise!

Att facebook är en chimär vet nog de flesta, men man kanske glömmer det ändå. Här kommer lite brutal och tråkig vardag från skogen. Här hos oss har det varit en bökig period med mycket sjukdom. Som värst så var jag, Gubben och Erik magsjuka samtidigt. Lagom skoj att mellan turerna på toan i magsjuka uppleva en ledsen, orolig Erik sätta sig upp i sängen och kaskadspy en gigantisk volym över hela sängen. Gubben - också magsjuk - kommer sättande från ovanvåningen. Tar Erik och håller honom över toan så han kan fortsätta där, medans jag sliter bort sängkläder, kastar dem i tvätten. Fram med ny bäddmadrass, nya sängkläder o.s.v tur att man har mycket som ligger och dräller. Detta blir gjort på tio minuter, lagom så jag hann slita till mig Erik innan det var Gubbens tur. Sedan fick jag ångestbehärska mig i några minuter tills Gubben var klar och han kunde ta Erik så det blev min tur. PUST!!!!

Erik lyckades med 15 spyor på en förmiddag, stackarn. Johan blev sjuk han också. Vi piggade på oss, hade vår karens och såg ljuset. Erik gick en dag på dagis - sen var det kört igen. Vi fick omtagning på magsjukan!! I aningens lindrigare variant, men dock! När det heatet var över så kom nu en megaförkylning! Suck! Orka! Johan fick halsont och fick in till vårdcentralen. Han fick sköta det själv för jag satt med magsjuke Erik i bilen....

Nu får inte Erik komma till dagis förrän på torsdag. På torsdag flyger ju Gubben och Johan så det vore ju synd att det blev en tredje vända magsjuka och de inte kom iväg.

Det har varit mycket annat strul också, men jag orkar inte dra det. Trasiga bilar, insnöad Gubbe i Stockholm och annat skrutt. Hästarna står i hagen och tittar. Hundarna roar sig själva. Inget allvarligt men bara tråkigt. Röntgade Z höfter och de såg sådär ut. Armbågarna fina. :-(

Väder och vind räcker ju också för att få en heldeppig. Snö, snö och kallt, kallt :-( . Jag tycker INTE om vinter.

Här kommer dock några bilder från härliga lördagmorgon. Jag sov ensam i natt med hundarna och har sovit som en stock. På morgonen kom bäste hösilageleverantören med ett par balar. Gott. När hösilaget var på plats fick jag äntligen ro att ge lite mystid till de stackars hästarna som jag mest sett genom fönstret på sistone. Emellan allt har jag mest mockat av, fyllt på vatten och grovinspekterad dem. Har inte haft sinnesro att stå och gulla med dem utan varit stressad och irriterad. Det är inget bra! Hästar gillar inte stress och att man är forcerad. De var mycket nöjda med min totala närvaro och det var jag också.

Här kommer lite bilder.....

Nu är det vinter!

Ny bal, med nytvättat fint nät.

Mycket kärlek mellan hingstpojkarna.

Jag har upptäckt att jag älskar håriga mular

Milou har en egen liten fablesse - att ha hela min arm i munnen. Tokponny. Han håller så fint och mjukt.

Loke

Öronkliande!!!

Fnaskets fina profil...