Det är dagar jag har funderat hur smart jag egentligen är. Kastar mig iväg och köper ett jätteakvarium. Suck! Eftersom jag har fått en helt annan bild av fiskar nu. Förstått och insett att det är husdjur precis som hundar, hästar och katter. Jag får ångest över alla fiskar jag "plågat ihjäl". Uaaahhh... Hoppas de inte kommer och hämnas på domedagen.

I vilket fall vill jag ju att mina tre O:n (Oscar II, Karl-Oscar och Lars-Oscar) ska ha ett så bra liv som det bara går så letade jag ju naturligtvis efter det största jag hittade. Att köpa nytt blev för dyrt och att hitta stort begagnat var inte så lätt. Först tänkte jag 720 liter. Det fanns det gott om. Sedan såg jag ett på 960 liter. Jamen det är ju bättre. Det fanns i Karlstad men pga en massa velande hann det bli sålt. Och  sedan så hittade jag ett på 1125 l ! ÄNNU bättre!!!

Oscar I

Karl-Oscar

Lars-Oscar. Precis som sina kompisar alltid hungrig.

Endast det bästa är gott nog till mina "pojkar". Helst skulle jag vilja ha ännu större, men sen ska man få hem det och in det också. 250 x 75 x 60 kändes ju inte så stort... men det var det. Det är inte lätt att lyfta en sådan grej. Liksom inget att hålla i. När vi drog och hämtade det körde jag det i hästtransporten. Ut med mellanväggen och in med akvariet. Två stackars snälla grannar, Hasse och Janne följde med tillsammans med mig och Gubben. Med gemensamma krafter tillsammans med säljaren fick vi det in i transporte. Ett rätt. Glad ihågen krypkörde jag hemöver. Trodde att slaget var vunnet. 

Nu är det så viktigt att det står helt rakt, annars blir det spänningar och spricker. DET vore ingen hit.  Det går inte! Får inte hända O:na något. Sedan är det inte så kul med allt detta vatten på golvet heller. Först tänkte vi ställa det i poolrummet. Där finns gott om plats och ev. vatten vid en katastrof hade någonstans att ta vägen he he. Först behövde ju akvarieställningen ställas in med pass/laser för att sedan få på sig akvariet och ställas in igen. Det var just det. Jag och gubben med tummen i handen. Veckorna gick. Akvariet stod i transporten och jag stod och stampade. Fast inget ont i det. Ibland är det bra (tror jag, det återstår att se) att man får grunna ett tag. Helt plötsligt insåg jag att det inte alls var en bra placering. Där borta vid väggen på undantag. Nä, mina pojkar ska vara i köket precis som vi andra. Det är ju där de är vana att vara och det är där det är action. Måste vara en stimulerande miljö. Borta vid den tänkta väggen skulle de vars så off. Antagligen skulle jag inte sköta om dem lika bra där heller. Visst är det bökigt i köket, men det är det värt. Vi bar dit ställningen. Uj, vad stor den blev där, men what the f**k.

I går kom så äntligen genombrottet. Clemet var på besök och hade både pass och rätskiva med sig i bilen. Kan du hjälpa oss? Hipp, happ och så var ställningen på plats. Sen kom snällaste grannarna; Janne, Hasse och Anders förbi och hjälpte oss att få in karet. Ytterdörren var lite trixig men sen så var det straight through. Kan säga att de var gött skeptiska till att ha denna stora balja i köket och tittade medlidsamt på Gubben, som suckade lite och mummlade. De erbjöd sig också helt frivilligt att komma och flytta ut det närhelst :-) ha ha. Ja, det blev lite dominerande i miljön, men det blir bra ändå. Speciellt för fiskarna.

När akvariet ställdes ned blev det lite flyttat på ställningen. Några cm. Gulle Clemet kom förbi idag och kontrolljusterade. Nu har vi gjort efter bästa förmåga. I morgon ska jag tvätta grus och kanske börja fylla på vatten.

Håll tummarna gott folk!!! 

Karl-Oscar och OscarII = BFF. Ska snart få flytta till en större "lägenhet".

Diva som "tändsticksask" för att se storleken.

 Från andra hållet....