Åh vilken underbar jul!!! Bästa sedan jag vet inte när. Anledningen? Tja, lite allt möjligt. Väder, möjlighet att träna i lugn och ro med hästarna (hundarna ska få lite extra på annandagen), god mat och glad familj.

Peters släkt är här. "De komma från öst och väst..." som det sjungs. Här kommer de från Dalarna, Göteborg och Nya Zeeland. Vi har delat av huset på ett klurigt sätt så att gästerna bor i ena delen och vi i andra. Det är mest med tanke på hundarna. En del är hundrädda och dessutom så blir det ju lite bökigt med tre schäfrar runt benen på de ovana. De är ju inte diskreta direkt. För hundarna blir det bättre eftersom de har halva huset, våra sängar att fläka ut sig i och trädgården att springa i. Inga begränsningar förutom den ena hushalvan. De verkar trivas kalas med det. Helst skulle de väl i o f s vara mitt i smeten, med nosarna på bordet och lekande så att möbler och kusiner flög omkring, men det är okey som det är.

Fast det hade allt varit kul att härja med barnen....

Johan och kusin Sofia vid årets gran.

Dan före dopparedagen vigde jag till matlagning, för att sedan julafton och idag juldagen istället tillbringa mycket tid med djuren. Så underbart vi har haft. Julaftonens väder var strålande. Att kunna gå ut, denna tid på året i innefleectröja och väst och greja i paddocken är helt fantastiskt. Solen sken och det var riktigt varmt. Att jag kunde vara med dem utan tidspress var nog också den bästa julklappen som hästarna kunde få. De verkade riktigt lyckliga och tålmodiga med mig. De har väl aldrig varit så duktiga och så rediga som nu. (Vilket ju egentligen beror på att JAG var glad och lycklig! )

Julefrid i stallet. (Kolla halmen. Fått solgul, vacker halm. Bästa julklappen till mig :-).)

Här sussar alla fyra. Hingstarna i ena avdelningen och Loke i andra.

Lär vara ganska trygga då alla ligger ned och slappar.

Hur de ligger varierar. Ofta håller hingstarna i hop medans Loke kör sitt eget race. Det har nog mer med personlighet att göra. Loke är så trygg så han går sin egen väg. Här är de dock två och två. Fnasket och Milou och Salle och Loke (som inte syns). Jag är väldigt nöjd med att det blev två liggutrymmen för dem. På så sätt kan de välja var de vill ligga och med vilka kamrater.

Med hästarna blev det främst långa tyglar. Ständigt imponeras jag av hur snällt de försöker förstå vad jag vill och t.o.m föregå mig i mina strävanden trots min fumlighet och osäkerhet. Hur roligt vi har tillsammans och hur rätt det är med affirmativ-träning. Ett litet kvitto på det var när Fnasket "bröt sig in" i paddocken igen. Skulle ut med en häst och försökte täcka grinden men som en rugbyspelare, eller kanske snarare som en tjurfäktarhäst, fintade han mig och slank in genom en rad zickzack-manövrar mellan hästar, mig och grindar och i full tokgalopp tog sig in ändå. Väl inne i paddocken vände han upp, ett par meter innanför grinden och tittade förväntansfullt på mig. Sedan fick jag stå och vänta, han ville inte gå ut och jag vill inte gå in och hämta honom för då förstärker jag inbrytningen. Efter några belöningar för att komma till mig (så nära att jag inte kunde stänga eller putta ut honom ;-) ) så kom han ut och fick massvis med snask. Ha ha. Jag hade nog gått in en stund med honom igen men det var nästan slut på godiset.

Jag ser det som en stor komplimang. Att han så gärna vill vara med på denna lek att han trotsar det mesta för att få komma in är fantastiskt.

Att hästarna också står utanför grinden och köar för att få komma in är också smickrande. Jag tolkar det som att de tycker det är värt att stå ut med mina påhitt för att de tjänar på det. De får karameller, kli och lek. Även om det inte är några stora bedrifter vi gör så gör vi det allihopa med glädje och kärlek.

I morgon ska hundarna få lite extra också. Så skoj. Appropå hundar... Sofia fick en mjukishund i julklapp. Såååå söt. Den ligger på en liten hundbädd och andas. Man kan se hur magen åker lite upp och ned. Han/hon är bedårande.

Fnissande kom jag att tänka på att det är nog sådana hundar som många skulle ha. Mjuka, söta vovvar som ligger still i sin säng och bara andas. Inga hundar som gör hundiga saker såsom skäller, gräver, jagar, biter sönder, brötar runt... Det mest skojjiga var nog också namnet på låda och halsbandsberlock. Läs själva :-).

Ha en fantastisk fortsättning på julen allihopa!

Ps. En julglad prins.