Maria Y

11 november 2011 13:51

Jag rider mest med stång med billy-allen mundel
har även sånt tränsbett. För att hästtandläkaren rekommenderade det och för att Boogie verkar trivas bäst med det. Vi är "hårt skolade" att bettet är det sista vi rör när vi vill påverka hästen. Jag brukar "leka" ibland utan att hålla i tyglarna alls, men har upptäckt att det då är jätteviktigt att jag håller händerna som om jag höll i tyglarna, det är väl nåt med vikthjälperna som inte stämmer annars för henne. Har jag bara händerna på rätt ställe kan det bli precis lika fina manövrar som om jag höll i tyglarna.
När jag rider ut har jag oftast en jaktstång i engelskt huvudlag. Då är jag tyvärr tvungen att använda bettet att bromsa med ibland, så det går lagom fort. Speciellt när man rider ut flera kan det finnas anledning att, hrm ska vi säga "avstå" från vissa spontana beteenden. Om jag då har westernträns med stång och måste hålla in blir hon för ihopkrullad och bockar i stället, har jag tränsbett blir det för myckat hala och dra tycker jag. Är vi själva är det inga problem, Boogie och jag har oftast samma åsikt om önskad gångart och hastighet, så då behövs kanppt något huvudlag alls ;)

En fördel med westernridningen i tävlingsammanhang är att målbilden är långa tyglar och just ingen kontakt alls med munnen i det färdiga utförandet. Finns även klasser som är bridleless. Det är liksom det finaste man kan visa upp, att kunna köra ett helt program, vare sig man tävlar reining, pleasure, trail eller jagar kor - helt utan träns. Tråkigt nog kallas ju hästen då för att vara riktigt "broke". MEN - man kan ju själv välja vilken träningsväg man tar till det målet.

Utan att riktigt veta vad jag pratar om, har jag uppfattat att man är så mycket mer begränsad om man vill tävla dressyr.

Ann-Louise Ryrvik

11 november 2011 19:04

Ja, cowboysare vill ju ha händerna fria för lasson och en och annan pickadoll =D.
Undrar om just sätesridning har varit central när ridning hade en funktion, men sen man "bara" red och hade råd att använda bägge händer och koncentration kanske man har slarvat lite mer med det och rider med hjälper hela tiden utav bara farten. Det hade ju liksom inte funkat om man ska kasta lasso, fäktas i krig, slåss med tjurar, skjuta pilbåge eller rida med garrocha... Då har man inte tid och ork. Hästen måste följa sitsen...

Felicia Lundgren

11 november 2011 15:37

Hej Ann-Louise, Kul att du "gick igång" :-)Det finns en trixig fråga i det här med bettlöst eller inte tycker jag, som jag inte lyckats få någon att svara på på ett vettigt sätt. Om man nu kan rida avancerad dressyr, köra, rida i skogen, tja - vad du vill - lika bra utan bett, varför ska man då ha bett? Om ens hälften är sant i Nevzorov-filmerna - så är det ju så att det är inte bara dragandet i betten som är smärtsam, utan även det faktum att bettet ligger på lanerna, utan att du ens rör vid tyglarna.

Den där Nevzorov är en jobbig jäkel. Jag har precis läst hans bok. Och tittat på de termografiröntegenbilder som finns med där på hästars ben och ryggar. Det är inte svårt att förstå varför han avstår från att rida.

Jag önskar jag fick möjlighet att källkritiskt granska hans material, men för mig räcker blotta misstanken om att han kan ha rätt - till att jag föredrar att rida bettlöst. Och faktum är att för hästarna verkar det inte alls vara samma stora grej som för oss att byta.

Gillar mkt ett citat jag hittat hos Marthe Kiley Worthington (http://www.eco-etho-recherche.com/english/education.html) i hennes bok Equine Welfare "A cooperative relationship between horse and rider will be marked by less and less restraining tack, ideally, surely we should work towards none... so that the horse and rider are working together at any pace with no bridle, rein rope or head collar. We don´t all achieve this of course, but we should perhaps at least aim towards it, and having less 'control', and more 'cooperation' and mutual pleasure. This approach can be (and is in a few places) taught, rather than placing heavy emphasis on physical restraining methods, and teaching names of all the particular pieces of leather, metal, rope or webbing."

Jag tror alla grejer vi använder på hästarna fjärmar oss från kommunikation med dem. Men sedan har vi ju olika mål med våra hästar. Jag blir aldrig någon avancerad och tekniskt skicklig ryttare - men jag jobbar, på relation, vänskap, dialog - och hoppas att mina hästar ursäktar alla mina tillkortakommanden (som jag försöker ursäkta deras) så att vi ömsesidigt tilltror varandra till att göra så gott vi kan, just i den stunden. Anda har som mål att vinna tävlingar och kunna göra avancerad dressyr - jag kan inte det. Målet är att vara med hästen, inte vad hästen kan göra för mig. Men så är vi också alla olika :-)

Ha en god helg!/Felicia

Ann-Louise Ryrvik

11 november 2011 18:59

Tjohoooo kul Felicia!!! Tror jag skriver en fundering kring detta i inlägg bloggen =D

Tack detsamma! Du har fått mig inspirerad och energifull =D

Ann-Britt

11 november 2011 16:54

Du är såå klok! Ha en god helg.

Ann-Louise Ryrvik

11 november 2011 18:55

Åååh tack Ann-Britt! Det värmer! Tack detsamma!!!

Ann-Louise

11 november 2011 19:36

Jäkligt intressan fråga Felicia, ser att jag inte hinner idag, men ska klura lite runt det i morgon :-).

Sarah

11 november 2011 21:03

Som vanligt slår du huvudet på spiken min vän. Allt kan bli "farligt" bett, spö, ben händer osv om man inte vet hur man använder sig av dem. men där vettet går ur tar ju våldet vid... Du är bara bäst!!!

Ann-Louise Ryrvik

11 november 2011 22:03

Tack kära du! Och tack detsamma =D!!!!

Ja, jag har sett människor hålla balansen, hela sin vikt, i hackamore och det är inte trevligt.
Fast då är det ju bettlöst och "snällt".

Felicia Lundgren

11 november 2011 21:09

.-) Klura du! Jag satsar på less is more!

Tycker också, och nu är jag liiite provocerande, att när jag frågar folk som rider dressyr, så säger de att de rider med så lätt hand, att bettet bara är till för kommunikation. Men om man tänker på vad ett bett är, en metallstång, känns ju inte som det optimala kommunikationsmedlet. Sedan förstärker en del det med ytterligare en metallstång (för bättre kommunikation?) eller långa fina skänklar med hävstångseffekt, kedjor, metalldelar som på olika sätt ligger an mot gommen... remmar som ska trycka mot nacke, under käken, över nosen... så om det är trubbigt att rida bettlöst skulle det innebära att ju skarpare bett man rider med, ju mer förfinad kommunikation sysslar man med? Är det egentligen inte så bra kontroll som möjligt som vi är ute efter?

Om man nu är ute efter förfinad kommunikation kanske det finns mindre trubbiga saker än olika ihopsatta metallstänger som man stoppar i något så känsligt som en mun? Personligen skulle jag inte gilla att få en metallstång i munnen som någon ens drog i försiktigt när de ville något.

Usch vad jag är rälig :-)

Ann-Louise Ryrvik

11 november 2011 22:01

Inte alls. Du är superbra och kul! I like!
Nu fick du igång mig idag ialla fall, fast jag skulle gjort annat. Å andra sidan satt jag ändå med min nya iPhone och lekte så det kvittar hi hi :-).


Måste bara förtydliga att jag inte är någon motpol eller bettens riddare :-). Själv rider jag och kör med kapson hittills och har inte haft behov av något annat än, men jag är inte emot att använda bett och kommer säkert att använda bett också.

Jag tror tyvärr att just Nevzorovs filmer har en sådan vinkling att bett = ondska. Tortyrredskap. Hästen lider och kan inte skrika. De sekvernser han har valt ut är ju också verkligen hemska inte tu tal om det.

( Appropå Nevzorov så sägs det ju, om det nu är sant jag har inte sett det med egna ögon att han håller sina hästar isolerade från andra hästar och inne dygnet runt. Vilket om jag då ska vara provokativ inte känns så vänligt... Fast det är en helt annan diskussion.)


Naturligtvis är det skadligt om man drar, håller hårt, har oföljsam hand o.s.v men jag tror inte att det behöver vara plågsamt att ha bett i munnen. Sedan är förstås plågsamt också en definitionsfråga. Att ha sadel och ryttare på ryggen är antagligen mer plågsamt och kanske är det därför Nevzorov inte rider alls längre?? Att inte rida alls är också och antagligen det hästvänligaste alternativet.

Annars tror jag att ett stångbett med en skicklig, mjuk och balanserad ryttare är säkert mindre plågsamt än en klumpig obalanserad ryttare med repgrimma.
En repgrimma el hackemore är ack så vass den också. Det tänker man inte på då det inte är inne i munnen men jag upplever att hästar reagerar minst lika starkt på nosryggen... Som min Cazal verkar ytterst rädd om nosryggen. Ytterst.


Om jag tittar på t.ex Loke så har han fått ha bett i munnen några gånger. Jag har inte ridit med det, men han har haft det på promenad fast ledd i grimma och grimmskaft. Han ser väldigt nöjd ut med det. Suger på det, pillar lite. Jag har nästan sjå att få ut det ur munnen på honom. Får jag inte undan huvudlaget tillräckligt snabbt är han där och fingrar efter bettet igen med läpparna.
Å andra sidan har han inga skador pga åtsnörpta nosgrimmor eller hårda händer heller. Det jag menar är att metallen i sig kanske inte är så hemsk utan vad vi gör med den. Sen måste betten provas ut förstås av kunnig och hästen själv. Viktigt att lyssna på hästen där.


Om man nu ska använda bett så tror jag också metall inte är så tokigt. Jag tror just att den släta strukturen är att föredra kontra tex gummibett som ger mer friktion. Tänker man stångbett så hänger det bara i hästens mun och är ett nav som gör att skänkelns tryck utlöser ett litet tryck på nacken som får hästen att skjuta sin panna längre fram och på så sätt länga ut hals/överlinje.
(Proffsen får rätta mig om jag har fel...)


Mitt projekt med Loke är att han ska hålla bettet löst i mun medan jag rider. Fniss fniss. Inga tyglar eller huvudlag. bara ett bett som han bär själv fniss. Bara för skoj skull.

Bett, eller bettlöst är nog en smaksak och rätt skött är bägge acceptabla för hästen. Sedan kommer andra och väl så viktiga frågor som hur man tränar sin häst, hur man håller sin häst o.s.v

Anna Hovskägg

11 november 2011 23:50

Men vilket bra inlägg & kloka kommentarer! Underbart fredagsnöje ;)


Vill ha MEER!

Ann-Louise Ryrvik

13 november 2011 01:13

Det kommer nog mer (hoppas jag) bara Carolina släppts från Holland och Karin har slutat dansa =D! De är kloka och duktigare än mig, Jag fantiserar mest fritt och tycker ne massa :-)

Kim

12 november 2011 13:31

Intressant!!

Jag gillar mer och mer bettlöst.
Min plan för Nelly är att träna och rida in henne med ett Sidepull jag köpt.
Skulle jag inte vara tillräckligt duktig för att kunna rida säkert och snällt med det så får jag väl ändra mina planer.

Hos oss har vi flera fd. kapplöpningshästar som bara har en sak i huvudet de första månaderna, att springa som galningar hela tiden.
Dessa hästar är också helt oskolade, alla rörelser jag gör med sits eller skänkel betyder GASA för dem.
På deras första tur i skogen har jag använt bett för att kolla in hur de är, sedan har jag bytt mot hackamore eller sidepull (båda sorterna med mjukt fluff på).
Och trots att de är heta, små stegrar och dansar så har jag inte behövt att använda musklerna för att "kontrollera" farten.
Detta förvånar mej, men det är en glad överraskning!

Jag är ju en oskolad ryttare och utan något större dressyr intresse.
Fast nog tror jag man kan göra minst lika bra utan bett som med.

Har också märkt att även utan bett så är det många hästar som fipplar med munnen när man rider.

Jag rider aldrig med "spö"...men om jag skulle rida en häst som är lite mer skolad än våra busar så skulle jag nog rida med "pekpinne" för själv lite lättare kunna visa vad och vart jag ville flytta.

När jag rider ut och har Nelly lös så har jag med mej "vift-band-pinne, som jag viftar med framför Nelly så att hon stannar bakom hästen jag rider.
Fast nu räcker det med : No och hon stannar bakom.

Med Nelly kommer jag att använda pekpinna när vi jobbar från marken.

Tycker det är helt fel att man inte får rida bettlöst på tävlingar, kan inte förstå varför...

Lite pladder från en intresserad skogsmulle :)

Ann-Louise Ryrvik

13 november 2011 01:12

Härligt med intresserade skogsmullar!!! Jag är en tänkare med mycket buller och liten fabrik =D. Jag är ju en sån som inte behöver rida eller nå´t egentligen. Jag tycker det är kul men det är inte därför jag har hästar utan för att jag älskar hästar och deras väsen.

Anna Hovskägg

12 november 2011 13:52

Grattis till din nya iPhone, föresten! Åååhh, nu kommer en helt ny värld att öppna sej för dej ;)
Du som gillar att fota kommer ha mycket glädje över den nya lilla "vännen". Jag rekommenderar att du skaffar dej några fotoappar (med risken att de är vansinnigt beroendeframkallande till en början), finns både gratis & de som kostar lite grann. Tänkte att jag skulle berätta vilka mina favoriter var, men får ta det i en annan kommentar då jag just upptäckte att min telefon var urladdad... Men några favoriter jag minns namnet på är Instagram (gratis) & Camera +.

Kram & stort grattis!

Ann-Louise Ryrvik

13 november 2011 01:09

tjooohooo Jag har varit motsträvig förut, men har insett att jag måste ha en och just foto grejerna verkar ju såååå kul. Berätta gärna det för dina bilder är FANTASTISKA. Å andra sidan har väl det med den som håller i kameran att göra :-)

Kram kram

Maria Y

13 november 2011 14:01

Har ett ridspö m reflex monterad längst ut som jag viftar hotfullt mot bilister med. DÅ saktar även de som inte respekterar hästen ned farten. De tror väl jag ska repa lacken annnars.

Ann-Louise Ryrvik

14 november 2011 18:12

Ha ha ha heja dej. Jag har inte tänkt på det som ett vapen mot människor och bilister =D.

ylle

13 november 2011 20:36

Sickna viktiga och intressanta diskussioner! Kan bara applådera och helt stämma in i Sarah´s kommentar ovan!!!!
Att rida utan bett och enbart med säta och röst, kanske en pinne som förlängt finger och samarbete, var alltid ett mål för mig. Kanske avlägset med några av hästarna jag haft, men funkade med andra. Och NÄR kommunikationen fungerar så väl, då är man i himmelriket!!!

Ann-Louise Ryrvik

14 november 2011 18:11

Tack!!! Visst är det en intressan och tänkvärd diskussion. Jag förstår de olika infallsvinklarna och står väl lite i mitten.

Jaaaa himmelriket!!!! Jag kan få glimtar av det med Loke fast vi rider ju inte så fort än så jag vet inte hur det blir sedan. Nu följer han sååå fint sätet, eller snarare det gjorde han från början - fast jag har inte förstört så mycket. ÄN! :-)

Lollo

14 november 2011 12:44

Hej alla kloka!

Det känns alltmer som om det enda riktigt säkra för "äkta" hästvänner, är att hästen borde släppas tillbaka till stäppen, och att vi borde fjärma oss helt från alla egoistiska drömmar om att "sitta på och hålla i"... på vilket sätt det än vara månde.

Men men men... om man som jag, ändå när en liten men fåfäng dröm om det där uppsuttna partnerskapet, eller att kunna få ta del av min väns styrka och skönhet och tillsammans göra något som (för oss människor iaf) är vackert, då behöver jag ju kommunisera vart/när/hur på något sätt, och på vilket sätt detta sker, är extremt individuellt och varierande under tid. Det kommer alltid att finnas ett mänskligt ego med i ekvationen, och där avgörs väl sist och slutligen hur vi väljer att utrusta våra hästar. Tror jag.

Vårt ansvar ligger i att ta reda på fakta om hur vår utrustning fungerar bäst, och hur den faktiskt påverkar hästen.

Ann-Louise Ryrvik

14 november 2011 18:06

Hej själv du extra kloka =D!

Du har så rätt så. Sedan kommer ju nästa fråga också. Var livet på stäppen så jättebra alltid?

Du har så rätt i att man ska ta reda på så mycket som möjligt i vad vi sätter på dem för utrustning, hur den fungerar, hur den påverkar hästen och oss och HUR vi undervisar/samarbetar med hästen. Det är heller ingen försummbar faktor.

Ttack kära Lollo för din kommentar!!! =D

Caroline cc

15 november 2011 07:48

Hej, kul att du orkar ta det där med bett!Har blivit lite lat, men nu kan jag känna ett engagemang för vad man kan hjälpa hästarna med, i bettväg. Rider ibland med en stång i munnen på min 9-åriga PREhingst, men har aldrig tagit i den eller använt den. Kapson funkar alldeles utmärkt för oss. Men min andra PREhingst skulle dra, om jag inte håller kontakt med bettet Rider med ett amerikanskt smalt"halvdelat"bett(bettet har en cylinder över delningen, så det inte viker sig och nyper tungan eller går upp i gommen). Många olika ryttare har använt den munnen. Men han håller på att vänja sig vid sitsridning! Haha, det är nyttigt för oss att se de andra hästarna och utrustningen, man får fundera lite! :)

Ann-Louise Ryrvik

15 november 2011 08:29

Ja, att betta eller inte betta det är frågan ;-).
Det är nog som hos dig. Don efter person eller snarare häst då :-).

Det är kanske som så att det är hästens gamla erfarenheter som spelar stor roll i valet av bett/inte bett och hur man kan skola om dem och hitta sin gemensamma kommunikation....

Ann-Britt

19 november 2011 10:49

Vilken fart det blev på kommenterarna, kul.

Ann-Louise Ryrvik

22 november 2011 06:01

Absolut!!! Saknar någon som är mer pro-bett.

Viveca

19 november 2011 10:59

Jätteintressant inlägg. Jag rider oftast med bett när jag rider ute i skog och mark, vilket pga matvrakets kroppshydda är det vi sysslar med mest nuförtiden. Skulle dock kunna rida bettlöst mycket oftare (skärpning).

Inridningen och tömkörningen gjorde vi bettlöst från början. Att det blev så var pga hennes vargtänder, men det fick mig som inte är någon toppryttare att kunna känna när jag gjorde rätt med säte och vikt. En oinriden häst är ju extremt känslig för dessa hjälper och på så sätt lärde vi oss tillsammans istället för att jag hade "förstört" en massa genom att sitta och dra i tyglarna.

Jag brukar rida på helt långa tyglar någon gång under ridturerna och jobba med förflyttningar för att främst jag själv inte skall glömma vad jag håller på med när det gäller sätet. Den andra hästen är inte inriden ännu men tömkörs bettlöst. Han har haft det ganska jobbigt med tandväxling och jag misstänker att det var därför han exploderade när jag i juni satte mig på honom med bett i munnen och tog ett ordentligt tag i tyglarna när han blev rädd, vilket i slutändan resulterade i hjärnskakning och en blåsvart kroppshalva på matte. Detta i syfte att försöka få stopp på lokomotivet. Nu är han dock mycket lugnare när vi tömkör än innan.

Det enda som jag tycker kan vara svårt med mina matvrak när man speciellt tömkör/kör bettlöst är om de drar ned huvudet för att äta gräs. Vi har fortfarande bara en gräsbana att träna på;)

Jag tror det är bra att variera samtidigt som jag också tror att det egentligen sitter en slags falsk säkerhet kring bett. Många tycker ju att man skall leda hästen i träns med bett för att man då skulle har större chans att hålla den om den blir rädd. Dessutom skall ju hästar lastas ur på tävlingar i träns/bett. En häst som blir tillräckligt rädd kan man inte stoppa oavsett och jag är mer rädd för de munskador som kan uppstå på en skenande häst med bett i munnen.

Min yngste "hispelle" är jag osäker på om jag skulle våga rida ut på bettlöst framöver, fast jag egentligen inte tror att bett inverkar bättre än ett bettlöst alternativ när det gäller att få stopp. Det är inlärt/felinlärt att man är säkrare med bett i munnen på hästen och det sitter i ens eget huvud tror jag. Svamlig kommentar...men, men.

Ann-Louise Ryrvik

22 november 2011 06:00

Åh tack för ditt inlägg! Mycket klokt där tycker jag.

Ha ha och jag tänker tvärt om - borde kanske använda bett ibland. I alla fall ha det på. För mig blir det lite smidigt med kapson eftersom jag ger godis typ hela tiden. Då är det lättare för hästen att ta och tugga. Skärpning på MIG där!

Som du valde jag kapson för att inte ta i bettet utan försöka verkligen utgå från sätet och jag är helt förundrad så lätt de ändå följer sätet. TROTS att jag är en skral ryttare som säkert inte är konsekvent så verkar han förstå ändå.

Lala laalallllalalaa håller för öronen ;-). Vill inte ramla av. För gammal!!! (Men inser att jag kommer att få smaka smärta så småning om...)

Absolut sitter det en falsk säkerhet i det. Man kan inte hålla fast det man sitter på. Å andra sidan kan ju den falska säkerheten vara bra med tanke på att man kanske blir lugnare, tryggare, andas bättre o.s.v och att det i sin tur resulterar i en lugnare häst.
(Synd då att vi genomskådat det och vet att det är en falsk säkerhet hi hi ;-). )