Inget ont som inte har något gott med sig... Jag har nu tid att läsa lite av alla de böcker jag har (det är ju en del). Ironiskt började jag läsa i en av de gamla,  Handbok för hästvänner av C.G Wrangel från 1913. Den är otroligt roande och mannen hade sinne för humor.

Något jag läste som man kan reflektera över är hur han skriver om Grefve Széchényis undervisningsmetod...

"Hvad bollkastningen beträffar, lär erfarenheten att denna skänker den unge ridadepten en öfverraskande smidig sits. Detta faktum har sin förklaring däri, att ryttaren för att fånga bollen, som än faller bakom, än framom, än på sidorna af hästen, måste vända och vrida sig åt alla håll.

Härigenom vinner icke allenast sitsen i säkerhet, utan bringas äfven knän och skänklar i det riktiga läget, väl intill sadeln, eller med andra ord: det lyckas lärjungen att så att säga lekande förvärfva sig de första och riktiga grunderna för en säker och smidig sits.

I och för öfningarna med bollkasningen tages naturligtvis en lugn och sedig häst. Bollen kastas till en början inte högre än c:a 1 meter och lektionen afbrytes så snart eleven visar spår af trötthet. För  att bespara mödan att iderligen upptaga bollen när den tappas, kan man fästa den vid ett långt snöre, som fastgöres vid sadeln. När eleven hunnit förvärfva större färdighet böra läraren och eleven kasta bollen till hvarandra. Vid detta bollspel tagas rörelsetakterna i följande ordning: skridt, kort traf, galopp och slutligen , men detta långt senare, sträckt traf.

Széchényi menade att stigbyglarna i början kunde spännas korta och att ridläraren under denna allra första period borde helt och hållet afstå ifrån att inverka på elevens sits. Numera rides emellertid nästan genast utan stigbyglar. Så snart eleven visar sig vara så säker i sadeln att hans sits under bollspelet icke rubbas af hästens jämna rörelser, öfvergår man till hinderhoppning. Denna inledes med att en låg, med halm omvirad stång lägges tvärs öfver den inhägnade volten, så att hästen måste gå öfver hindret. Spetsar hästen icke längre öronen när han kommer till hindret höjes det något litet och får hästen nu taga hindret i traf och slutligen ävfven i galopp. Efter några lektioner brukar eleverna icke vidare gifva akt på hindret. Utan kasta en blick på detsamma fotstätta de med bollspelet.

Samtidigt med de första ridlektionerna börja också de gymnastiska rörelserna. Széchényi lät eleven vid slutet af hvarje ridlektion hoppa av hästen. Längre fram skedde afhoppning äfven under galopp.

I elektricitetens tidevarf då allt går ut på snabbhet, kan en metod, som otvifvelaktigt åstadkommer en stor besparing af tid icke undgå att ådraga sig den tänkande fackmannens uppmärksamhet. "

 

Lin

15 november 2007 15:01

Den som kunde rida så:)

 

Hundbiten

15 november 2007 15:39

Bara det formella språket gör ju humor av det :) "I elektricitetens tidevarv....." :D

 

Jana

15 november 2007 21:15

Det låter som roliga lektioner i alla fall. Belöna elever med boll istället för godis!

http://isgardsdjur.bloggagratis.se

 

Ann-Louise

16 november 2007 10:06

Jodu Lin. Vi kanske ska börja longera varandra ;-). Hoppandes över hinder i damsadel medan man jonglerar..... hmmm

Ja, Lina och den seriösa analysen av tidsbesparingen om man hoppar av hästen i farten hi hi. Han är underbar!

Javisst Jana!!! Faktum är nog att det är en bra idé. i stället för att fokusera på sitsen fokuserar man på bollen och så kommer "sitsen av sig själv" - förhoppningsvis ha ha

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu är första "spadtaget" taget och de gamla husen är i förvandling... Snacka om renoveringsobjekt!   ...

  Kompis the Cat! <3

  Denna vecka har det varit etapp 2 på instruktörsutbildningen i Nose Work. Jättekul.  Det var kul att träffa alla igen och se deras utveckling och höra deras berättelser om sina testelever och deras framgångar. Sedan förra träffen har vi fått tr...